Jag har ju aldrig varit rökare, även om jag har försökt och lite posöraktigt puffat på en och annan fest.

1988 gjorde jag ett seriöst försök efter att ha sett ”Himmel över Berlin” på Göteborgs filmfestival, bejakat min kärlek till livet och djupt påverkad av filmen, dagen efter att jag hade sett den, gick och köpte mig en dubbel espresso på Café Crème för att dricka detta för mig exotiska elixir samt röka Kamel utan filter.

Orsaken var ju Peter Falks kommentar i filmen om livet (sekvensen kan ses här…), att det var underbart att leva, känna; om man frös kunde man gnugga händerna mot varandra, ta en cigg, dricka en kopp kaffe…

Det lät så enkelt, bästa reklamen för en man som var – återigen – olyckligt kär, aldrig hade druckit kaffe och som inte rökte. Det fick alltså blir det starkast från start. Resultatet blev att kaffet kunde jag tänka mig att återkomma till, men ciggen lät jag vara…

Det är jag tacksam för idag, för nikotin är ju ett av vår mest vanebildande gifter och jag har sluppit det suget och behöver inte drabbas av något slags cold turkey när jag skulle försökt sluta.

Men istället detta (nej, inga jämförelser i övrigt)… Jag har alltså bestämt mig för att hålla mig i skinnet vad det gäller klädinköp 2015 och det går, ärligt talat, så där…

Jag har fallit till föga några gånger och skrivit om det här och här.

Nu var det alltså dags igen:

Veckans second handfynd! En Oscarskjorta, lilarutig med snygga inslag av grön tartan på insidan av linningen (70 kronor, Stadsmissionen), en grårutig Tigerkavaj (50 kronor, Erikshjälpen) samt ett par svarta Bugattiskor (80 kronor, Erikshjälpen, originalprislappen på 1000 kronor kvar i skon). Foto: KAI MARTIN

För veckan strosade jag på stan, kikade på kläder i rent inspirationsmöte, kom in på Stadsmissionens butik på Vallgatan, hittade en Oscar-skjorta (Oscar Jacobson) i perfekt kondition för 70 kronor, som hittad, som ny! Förra onsdagen gav en kik på Erikshjälpen i Högsbo en Tigerkavaj för 50 kronor och i lördags, på samma ställe, ett par Bugattiskor för 80 kronor. Jag försökte i onsdags intala mig att jag var ståndaktig som inte köpte den blyertsgrå Yves Saint Laurentkostymen på loppisen på Reningsborg för 250… men ärligt var suget så starkt att jag var på väg att åka dit lördag morgon för att stå i kö och införskaffa den. Det blev inte så, men suget finns kvar.

Jo, jag är skadad, skakad och omtumlad som efter en sämre drink. Behovet efter fler kläder finns definitivt inte, men det är ju så förbannat roligt att klä sig och kombinera plagg, tänka ut vilka kläder som kan passa för det och det tillfället…

Så, ja, jag kämpar vidare.

Dagens pedagog, diskret klädd i brun manchester kostym (Marc O’Polo, secondhandfynd från Köpenhamn, 280 danska kronor) samt Etonskjorta (inhandlat på loppis i Köpenhamn för 50 danska kronor), där de djärva färgerna tyder på mod och står i konstrast till den mer modesta kostymen. Foto: KAI MARTIN

Idag är jag förövrigt klädd i en randig Etonskjorta inköpt för 50 danska kronor på loppis vid Carlsberg, Köpenhamn i somras samt en brun Manchesterkostym (kanske lite för läraktig, men…) inhandlad i mellandagarna i Lyngby, utanför den kungliga danska huvudstaden, i Röda korsbutiken för 280 danska kronor. Undertröjan är en 20 år gammal, beige, Bondelid (ej begagnad av någon annan än mig), kallingarna ett par Björn Borg från Freeport (även de endast begagnade av mig) samt ett par gröna strumpor (endast brukade av mig) som jag  vet-i-fan var jag handlat, men troligtvis NK:s herravdelning på någon rea…

Imorgon är det en ny dag med nya möjligheter och nya kläder!