Musikal:

JEPPE PÅ BERGET

!!!

Stabilt. Marianne Mörck och Claes Malmberg garanterar underhållning. Foto: MAGNUS CIMMERBÄCK

Tjolöholm slotts sommarteater

Publik: Utsålt.

Bäst: ”Häng han högt” är musikalens clou.

Sämst: Volymen räckte inte för hela salongen.

Fråga: Var någonstans tog regissör Stefan Metz vägen i sammanhanget…? Eller hade han ”bara” glömts av i programmet?

Ludvig Hollbergs klassiska komedi ”Jeppe på berget” ställer frågan ”Alla vet att Jeppe super, men ingen frågar varför?”. En fråga som vi knappast får svar på i denna nyskrivna, norska, musikal gjord på den danska förlagan och nu iscensatt på Tjolöholms slotts sommarteater. Detta skandinaviska samarbete gör nu inte mycket för existentialistiska spörsmål utan tar mer fasta på dråpligheter och gör denna uppsättning med friska, humoristiska förtecken.

För med Claes Malmberg på scen och för all del Marianne Mörck och Robin Stegmar får man sin (över)dos humor. Härligt så.

Claes Malmberg spelar med förtjänst den försupne Jeppe, godhjärtad men svag för alkoholens lockelse som alltid vinner över vardagens plikter. Marianne Mörck är hans strävsamma hustru Nille, som trots alla minor i äktenskapet, märklig nog ger sin drulle till man nya chanser.

Alkoholens verkningar ger möjligheten för  sprettige baronen (Robin Stegmar) att spela den fattig bonden ett spratt. Plötsligt befinner sig Jeppe i baronens säng och tituleras just baron.

Det är dråpligt, skapar förvecklingar och väl spelat av en driven ensemble som skickligt skiftar i roller från drängar och pigor, till dryckesbröder- och systrar samt baronens entourage.

Men det här är ju förstås Claes Malmbergs show. Han hanterar Jeppe som sin egen och spelar oroväckande väl den berusade karaktären. Men gör honom också i hela sitt register mellan ömklighet, despotisk, törstig och förvirrad med glans. Självklart får han sitt utrymme för improvisation – inte en sommar utan den när Claes Malmberg står på scen.

Marianne Mörck är inte steget långt efter och plockar höga poäng när hon samtidigt som hon (fiktivt) matar hönorna också spelar dem och den irriterat galande tuppen. Med barnen i hand (återigen fiktivt) vänder hon sig mot publiken och säger ”Det är teater”, uppfodrande och med en vass glimt i ögat, för att vi inte ska missa föreställningens illusioner och trick. Men rent underbar är hon då hon växlar till sensuell och lidelsefull, när hon trånfullt spinner kring de unga män som kommer för att hämta Jeppe.

Så Robin Stegmar, som delar scenen med tre karaktärer – baronen/sekreteraren/domaren – men som framför allt som baronen skruvar till sin alltför korta scennärvaro effektivt med komisk spinn.

Den enorma ladan som rymmer Tjolöholms slotts sommarteater tjänar väl, även om ljudet emellanåt spelar ett spratt. Rent sensationellt är när gavelns mäktiga dörrar öppnas och slottet får tjäna som fond när baronen och hans sällskap gör entré. Så läckert och får publiken att fullkomligt sucka av förtjusning.

Kuliss med verklighet. Tjolöholms slott får sin roll i ”Jeppe på berget”. Foto: MAGNUS CIMMERBÄCK

Det är också på sin plats att nämna Ulrika Wasséns kostym, från rustikt lantligt till pråligt elegant, där Convers och Foppatofflor samt pimpade sneakers får sina plats på scen. Snyggt.

”Jeppe på berget” är god sommarunderhållning till aningen blek musik, där inte många av sångerna fastnar. Inte så konstigt att det bereds plats för både Triads ”Tänd ett ljus” och Bee Gees ”Staying alive”. Men, som sagt, med Claes Malmberg, Marianne Mörck och Robin Stegmar tillsammans med en väl spelande ensemble kan man inte ha tråkigt.

Jeppe på Berget, premiär 11 juli, spelas till och med 11 augusti

Av: Hans-Petter Thögersen efter Ludvig Hollbergs roman från 1722.

Musik: Svein Gundersen.

Regi (?): Stefan Metz.

Svenska sångtexter: Stefan Livh.

Översättning: Leif Janzon.

Kostym: Ulrika Wassén.

Mask/peruk: Tiina Bengsson.

Koreograf: Ellen Lindström.

Ljus: Palla Palmé.

Ljud: Tobias Ödman.

Ensemble: Claes Malmberg, Marianne Mörck, Robin Stegmar, Ulf Eklund, Victoria Kahn Ellen Lindström, Nina Hammarklev, Carolie Ledstam, Henning Ledstam, Andreas Andersson och Hans Brorson.

Musiker: Benneth Fagerlund (arrangemang, kapellmästare, piano och kör), Martin Tallström (gitarr, lapsteel och banjo), Matz Nilsson (bas), och Per Boqvist (trummor).