Konsert:

HÅKAN HELLSTRÖM med band och gästerna Eva Dahlgren, First Aid Kit, Amanda Jenssen, Christina Hellström och Leila K.

!!!!

Ullevi, Göteborg.

Publik: 65000 (utsålt).

Bäst: Pendlar mellan Hjálmar Jónssons eufori på läktaren, Amanada Jenssens änglastarka gästspel eller Leila K:s.

Sämst: Det blev märkligt mycket strul med mikrofoner på slutet.

Fråga: Hur lång paus kommer han ta och vilket väg väljer han…?

Så stod han där då med ”Hey Jude” traditionellt ur högtalarsystemet, lugnt sittandes på scen för att senare vandra ut på flankerna för ett sista farväl, för att insupa atmosfären, för att känna av verkligheten att möta dessa tiotusentals människor som varit på plats efter att musiken klingat ut.

Det är ingen lätt sak. Som artist är det snarare tvärt om, möjligen att sväva iväg i eufori och sedan landa var då…?

Men med Håkan Hellström är på det på samma gång omtanke om sin publik som om sig själv. För han lever fortfarande med idén om att allt detta en dag, i vilket ögonblick som helst kan ta slut.

Nu ska han alltså ta en obestämd paus. Logiskt med tanke på att han under ett år maximerat vad som är möjligt av ett album – ”Du gamla du fria” (2016) – fyra Ullevikonserter, höst- och sommarturné.

Det är, oavsett kvalitet på konserter och album, helt fantastiskt.

Men det här är mycket ett ärevarv. En summering av vad som gjorts de senaste åren. Han lyckas vrida och vinkla allt ytterligare en gång, stöttad av ett eminent band med kör och stråkorkester som bjuder upp på varje centimeter av scen och levererar varje kväll.

Det är också stort.

Redan förra året på Ullevi hade emellertid Håkan Hellström problem med rösten. Han löste det på ett sätt så att kanske ingen anade något, för publiken sjöng, bandet sjöng, kören sjöng, LaGaylia Frazer sjöng, gäster kom in och sjöng. Men faktum kvarstod, redan under repetitionerna hade rösten tagit slut på ett oroväckande vis.

Han klarade det under höstturnén, men under sommaren har problemen fortsatt, anfäktad av en förkylning. Ändå löser han det så otroligt elegant och han är en entertainer som vet hur att ta en publik – oavsett om det är 650 eller 65000. Det är skickligt och för Sverige unikt.

Men precis som med Suede i slutet på 90-talet, där Brett Anderson allt mer lät publiken ta över, vill jag höra artisten ta ton för sin musik. Ja, det är fint och mäktigt med allsång. Det är en manifestation över den skapelse som sångaren från Nitaregatan skapat. Men ändå.

Nej, helt slut i rösten är han ändå inte. Som i ”Så som Romeo” (inte med på finalspelningen) och passagen med ”13”/”Rock’n’rollblåa ögon”/En midsommarnatts dröm”, där han snitslar nya melodiska val, som i de senare låtarna med First Aid Kit mycket väl kan bli framtiden (som jag skrev om fredagens konsert).

Men… lördagens grand finale är magnifik. Här har bandet med Håkan Hellström knutit näven i fickan för att både ge järnet och plocka upp extra allt och strö glitter över Ullevi.

Var fredagen ljummen där spelningen räddades av gästerna, så är det här redan från start en konsert som står på tårna, alert, vaken och definitivt närvarande.

Gästspelet med Amanda Jenssen är som en dröm, då hon i skirt vitt glider in för att göra ”Du gamla (That’s alright since my soul got a seat up in the Kingdom)” (Laura  Rivers låt som är samplad på senaste albumet). Amanda Jenssen är som en ängel i rummet med en vackert, svart röst och plötsligt är hon borta.

Eva Dahlgren och First Aid Kit gästar åter. Men där exempelvis Miriam Bryants framträdande med Håkan förra året var en förening mer än röstmässigt (herregud, de låg ju med varandra på scen!), är det här mer prydligt och framför allt en relation röstmässigt. Snyggt så, men inte mer.

Leila K är den stora surprisen med inhopp på ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”. Osäker när hon ska komma in, men ledd av Håkan sätter hon sina rhymes med flyt och precision. Likadant i efterföljande ”Det kommer aldrig va över för mig”.

Så magnifika ”Du är snart där”, in med First Aid Kit, Eva Dahlgren och mamma Christina. In med hela kavalleriet, fyrverkerier och bang bom som klingar allt ut för att klinga in med the Håkan anthem ”Du kan få mig så lätt”.

Värdigare än så blir det inte. Men bortskämd som jag är med hans spelningar genom åren är jag bara artigt salongsberusad, inte uppsluppet, känslomässigt packad.

Och jag säger det som mamma Christina Hellström inte vill säga på scen: ”Håkan, du var bättre förr”.

Låtordningen på Ullevi 29 juli 2017

1. Väkommen hem/Dom där jag kommer ifrån

2. Tro och tvivel

3. Du kan gå din egen väg

4. Mitt Gullbergs kaj paradis

5. För sent för Edelwiess

6. Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din

7. En vän med en bil

8. Kärlek är ett brev skickat tusen gånger

9. Jag har varit i alla städer

10. Gårdakvarna och skit (med Eva Dahlgren)

11. 2 steg från Paradise

12. Ramlar

13. Valborg

14. Shelley

15. Du gamla (That’s alright since my soul got a seat up in the Kingdom) (med Amanda Jenssen)

16. Pärlor

17. Klubbland

18. 13

19. Rock’n’rollblåa ögon/En midsommarnatts dröm

20. Din tid kommer

21. Det tog så lång tid att bli ung (med Eva Dahlgren)

22. Känn ingen sorg för mig Göteborg (med Leila K)

23. Det kommer aldrig va över för mig

24. Kom igen Lena

25. Du är snart där (med First Aid Kit och Christina Hellström)

26. Nu kan du få mig så lätt