Joshua Michael Tillman, J Tillam, Father John Misty…

Kärt barn har många namn och kärt barn har många talanger.

Förre Fleet Foxestrummisen spänner över mycket i sin musik och är med sina framträdanden både förtjusande och arrogant, men en sarkasm som emellanåt inte står Howlin’ Pelle i Hives långt efter – fast svensken är nog en bättre humorist än amerikanen.

Folksångaren Father John Misty. Foto: KAI MARTIN

Nå, han har visat på sin begåvning och sina tillkortakommande några gånger i Sverige tidigare. Way Out West i somras, exempelvis.

Men när jag, på grund av oförutsedda händelser, ramlar in i den sedan länge utsålda konserten (flyttad från Pustervik till Trädgår’n) en kvart sen är jag tämligen nollställd både beträffande musiken och hans raljans.

Skönt på många sätt och vis, för det skärper mina sinnen. Jag måste kasta mig in i musiken ärta upp och ner. Diss eller hiss…

Predikant Father John Misty. Foto: KAI MARTIN

När jag kommer är det en period som påminner om the Band. Amerikansk rock baserad på folk och traditioner, men adderat med ett nytt uttryck. Och på samma vis som då jag för någon månad sedan såg ”The last waltz” på bio Roy, så är det märkliga att så många människor på något vis klivit ut ur filmduken, ställt sig nedanför och agerar stilsäker 1976 så här 40 år senare, som om ingenting har hänt.

Så kan det också vara med Father John Misty. Den 35-årige amerikanen kan sin historia, kan sitt uttryck, har inte alltid de starkaste sångerna, men har texter som vill berätta och han vinner i längden.

Sexy mother fucker Father John Misty. Foto: KAI MARTIN

Dessutom är han furiös på scen. Han går från enkelt fingerplockande på gitarren och lägereldsvarning till storm på gränsen till kuling. Bandet larmar, tjuter och piper, Father John Misty ålar och prålar, skriker och kvider för att i nästa ögonblick gå över från något slags electronicaparty till en gospelafton.

Vitt ljus, vit hetta med Father John Misty. Foto: KAI MARTIN

Jag gillar det. Det han inte alltid vinner på i sina låtar tar han med råge igen på sitt uppträdande. Och ja, han är arrogant. Ja, han är raljant. En person i publiken som gastar om en låt hen vill höra klär han verbalt på old school hip hopkläder och feta guldlänkar… exempelvis.

Det är vitt ljus och vit hetta, americana parat med psykedelisk trans, det är mycket på en gång och emellanåt alldeles fantastiskt.

Ikonen Father John Misty. Foto: KAI MARTIN