En magiker med många citroner i luften. Foto: ZEBA PEDERSEN LÖWEN-ÅBERG

Det finns en energi hos Stefan Odelberg som smittar. Han jonglerar friskt med tusen och en idéer, men mest av allt så iscensätter han dem och låter dem aldrig förvandlas till drömmar i ett luftslott.

När han nu gå in på sin tredje säsong med sin talk show på Rondo är det ett ekonomiskt risktagande.

– Skulle jag ha haft en producent bakom mig, typ 2entertain, hade de sagt ”Toppen, bra idé. Men det här är för dyrt, vi vill tjäna pengar”, säger han krasst över en lång fika på Bar Italia på Prinsgatan.

Höstsolen lyser, regn och vind håller sig i schack. Det är en fantastisk dag med frisk luft, som gjord för att sitta ute. Men efter ett spirituellt samtal på långt över en timme, säger Stefan Odelberg ”Vi kan gå in om du vill. Det är ju lite kallt. Men det är ok för mig att fortsätta här ute…”.

Jag förstår först efteråt att han frös lika mycket som jag och att det var en invit att fortsätta där det var lite varmare, för han satt i bara kavaj och t-shirt till de svarta jeansen och sina röda sneakers.

Fikabord i Linnéstaden, Göteborg. Foto: KAI MARTIN

Det är lätt att fängslas av Stefan Odelberg. Han har en berättelse att berätta och är inte bara mannen med de magiska händerna, en räv bakom örat och tricks för alla ögonblick. 41 år gammal har han en vision, en dröm som han nu har satt igång.

– Jag vill bli en av Sveriges främsta programledare innan jag fyller 60 år. Jag har cirka 20 år till dess, men jag vill inte vänta. Därför har jag dragit igång min talk show. Teve har, kanske 15 programledare, som alla får jobben om och om igen. Kronér, Moræus, Peter Settman, Babben Larsson… Men jag tänkte, jag kör själv. Utan teve. De får komma efteråt.

Strategin är klar. Med folk från tevevärlden i produktionen hoppas han att snacket ska komma igång.

– Ja, när de som jobbar med mig sitter och snackar om mina projekt på kafferasten på sitt jobb, så kommer ett frö att sås, säger han förhoppningsvis.

Nej, Stefan Odelberg är inte blyg och när han en gång började som magiker är det just sin sociala kompetens som gav jobbet.

Han jobbade på Eko på Avenyn, krängde skivor och underhåll kunderna med sina trolleritricks. Kanske kunde det stannat där om inte Malte Knapp, jämngammal underhållare, kom förbi och berättade att Cabaret Lorensberg sökte folk.

– De skulle ha en audition och Malte tyckte att jag skulle söka. Jag visste ens vad en audition var, gick dit på en lunchrast och visade upp mig. Regissören Butta Börjesson, ägaren Christer Johansson och Magnus Albrektson på Park Lane frågade om jag kunde göra en scenshow. Hm, jag visste nog inte riktigt vad det innebar och jag hade ju inga grejer, men jag sa ja. Inom två veckor hade jag fått jobbet.

735 föreställningar och fem år senare var det dags att gå vidare. Då hade Stefan Odelberg fått scenrutin, fängslat publiken och ryktet om hans förträfflighet i nöjesbranschen växt.

Jag såg någon av hans första föreställningar, blev förtjust i hans förmåga att gå runt borden och trolla. Ekivokt och oväntat, men med en värme och humor som kändes unik.

Men det kunde gått åt pipan. Premiären där, hösten 1996, var inte speciellt bra för trollkarlens del.

– Dagen efter, på dagen, var det ingen i ensemblen som riktigt pratade med mig. Alla satt och läste GT och Lasse Rådes recension och han skrev om alla ”bra, bra och bra”, men då han kom till mig stod det ”… för amatörmässig för att hålla på den här nivån”. Det värsta var att han hade rätt och detta insåg jag med sex timmar kvar till nästa show. Det var jobbigt och jag kände mig som en cowboy i en västernfilm, du vet, han som är sårad eller inte orkar, som ber de andra fortsätta utan honom. Men för att försätta på cowboytemat, det var bara att sätta sig upp på hästen igen.

Det gick bättre. Och bättre. Ett halvår senare fick han en smärre revansch, trollade för kungen på Marstrand, fick majestäten att riva sönder en sedel och kände att, det här med trolleri kunde han trots allt.

– Det var ju lite kontroversiellt att få kungen att riva sönder en sedel, men efter lite tjat gick det vägen, säger han.

Engagemanget fick han av Park Lane och Cabaret Lorensbergs ägare, den gamle klubbveteranen Christer Johansson, som stöttat Stefan Odelberg under de första jobbiga veckorna och nu ville ha honom på GKSS-träff i seglarmetropolen i Bohuslän dit alltså kungen var bjuden.

Han har gjort mycket, Stefan Odelberg, med flinka fingrar och en smord mun. Han vill själv landa någonstans mellan Joe Laberos businessdrivna Las Vegasinspirerade shower och Carl-Einar Häckners varietéer. Humorn är viktig, men också tricken. Av det som en gång var sju minuter (som egentligen skulle varit 25…) har det blivit en trygg underhållare med ständiga överraskningar.

Pojken med guldkortleken. Foto: KAI MARTIN

När han nu bjuder in till sin talk show på Rondo blir det inte bara överraskningar, förstås, utan också gäster som inte är helt väntade.

Robert och Maria Wells 14 oktober är direkt inspirerade av mötet mellan Björn och Pernilla Skifs förra säsongen.

Två veckor senare, 28 oktober, är det dags för Sanna Nielsen, kvinnan med guldstrupen som nästa sommar blir nya allsångsledare på Skansen.

Komikerna Per Andersson och Annika Andersson gästar den 11 november och vid finalen är det Thomas Di Leva och Christer Fuglesang som pratar rymd.

Osannolika möten där Stefan Odelberg lämnar fokus på sig själv för att bjuda utrymme för sina gäster, men utan att för den sakens skulle tappa bort sig själv. Det blir trick och magi, för utan dem ingen show som inbegriper Stefan Odelberg.

Jo, tiden dansar iväg med honom. Fängslande berättelser om hur han försvann i direktsändning i Femmans mentalistshow ”Fenomen”, där han fick Uri Geller förvånat konstatera att han aldrig sett något liknande.

– Jag hade ju bestämt mig för att inte gå till final om jag skulle delta, men jag ville ju heller inte bli utslagen. Det var nervöst i omgång tre, men jag klarade mig och kunde trolla bort mig i semifinalen.
(Här kan ni se inslaget.)

– Det är väl en av de mest fantastiska sakerna som jag har gjort, säger han och ler åt minnet.

Men han är inte bara magisk på scen. När han förra året friade till sin käraste, Berna Inceoglue, blev det efter att – nästan – ha klarat av hela Vasaloppet. Nu är paret gift med en bröllopsresa där första Inkaleden vandrades för att sedan landa i Las Vegas artificiella värld.

Jo, han kan det där med upplevelser, Stefan.