Vi har möts på våra vägar i hockeyns tjänst. En och annan rink har vi ställts mot varandra, men också med varandra.

Han med bättre meriter än jag, skolad keeper och dessutom en duglig spelare ute, något jag inte är – alls.

Men det har varit några år sedan som vi sågs. Nu har jag, genom omvägar, fått reda på att han är intresserad av att få på sig grejorna och mejlkontakt har etablerats för att göra verklighet av detta.

I morse blev det hela en realitet, ungefär när någon undrade om det blir en andra målvakt kom han med sin trunk och sina benskydd.

Vi hade kanske kunnat vara fler på isen, men totalt blev det sex utespelare i vardera laget och vi målvakter.

Han konstaterade genast att, som han sa, jag hade skaffat nya grejor igen. Men det är klart, jag är på is i snitt tre till fyra gånger per vecka från augusti till och med juni. Det blir en del nötande.

Hans grejor är inplockat från en sejour i USA, där han jobbat för ett svenskt företag och lyckats ta upp hockeyn igen.

I staden finns ett universitetslag, som han fått lite prylar ifrån. Benskydden är… hmmm, modell äldre. Ja, vi snackar ett par som kanske är 20 år i sin typ, det vill säga väsentligt kortare än man brukar i dag.

Men på isen… Oj! Det är som att kastas tillbaka till fornstora dar. Han står upp, täcker vinklar med rutin och möter puckhållaren aggressivt, snabbt ut och attack. Hans stackars motståndare blir ju förvirrade. Det är klassisk old school mot den no school, som de annars möter.

Ja, han spela ungefär som Tommy Söderström gjorde när jag såg honom i matchen mellan Tre Kronor Legends och GP-puckveteranerna, som jag ju skrev om här.

Old schoolstil med Tommy Söderström – nu en stil även i Uppbackarna. Foto: KAI MARTIN

Lagen blir ojämna och han får väl inte så värst mycket att göra, men det får jag. Räddar och sliter, rör mig upp och ner, i sidled, ut och in. Min stil…? Tja, jag vet inte. Med de skydden jag har, moderna, så blir det mer butterfly. Men min teknik är knappast en dröm för en målvaktstränare och när jag fick förmånen att träna med Frölundas målvakter för några år sedan, var väl knappast tränaren Kristofer Martins jämförelse Henke Lundqvist utan, just, Tommy Söderström. Det såg ut så här.

I slutet gör jag en frilägesräddning, blir samtidigt kraftigt pååkt och få ett slags knäck i nacken, som gör att jag däckas en smula. Nu en ömmande nacke, värmebehandling och lite tacksam för att säsongen är på väg att glesa ut.

I söndags var det final för träningarna för mitt vidkommande med IK Raid, så nu väntar Uppbackarna och morgonhockey fram till juli.

The show must go on i skuggan av de elitsatsande lagen.