Film:

JÄVLA KARLAR

!!!!

Framgången med Andrev Waldens självdokumentära succéroman ”Jävla karlar” (Augustpriset 2023) har knappt lagt sig förrän Shanti Roney far land och rike runt med regissör och manusförfattare Eva Dahlmans pjäs på boken. Sedan några år tillbaka har regissör Jens Sjögren arbetat med filmatisering, som nu har premiär i stor stil. Resultatet…? En film som angår och berör, som balanserar skickligt mellan det tidigare sedda och en bromans mellan Andrev och vännen Henrik. Det som i mångt och mycket bär filmen förbi brutalitet, vuxnas svek och tidens gång.

I ”Jävla karlar” skonas ingen. Allra minst barnet Andrev, som man får följa med en ung människas storögdhet, nyfikenhet och förvåning genom 80- och tidigt 90-tal. Skådespelartrion Vilgot Avenäs Thorslund, Felix Östergren och Ludvig Eriksson förvaltar rollen som Andrev från 8, 11 och 14 år på ett beundransvärt sätt. Kärleken till modern Mona (så skickligt spelad av Aliette Opheim) är intakt, trots de män som kommer in på en ondsint parad i hennes liv. Hon som ofta väljer bort sitt barn för fest, uppmärksamhet och bekräftelse. Men som alltid hittar en väg tillbaka på kärlekens stig till sin son.

Ja, det är en bitvis brutal film om mäns våld mot kvinnor och barn. Några scener är drabbande och ingenting man kan ducka ifrån. Men, med respekt och cyniskt för de som levt i sådana relationer, är det skildrat sedan förut. Det gör inte ”Jävla karlar” mindre smärtsam. Den är konstant. Men filmens styrka är dels barnets (Andrevs) perspektiv och dels hans förmåga att navigera i den världen han lever i. Tillsammans med vännen och skolkamraten, nörden, Henrik utspinner sig en vänskap som håller genom barndomsåren från 8, 11 och 14 år. Från det naiva, lek och skratt till pubertetens liv och kiv, lust och längtan. Det finns en fascinerande och fint skildrad uppriktighet mellan grabbarna. Det är också hos Henriks familj, både i stan och på landet, som Andrev hittar ett lugn och en trygghet.

”Jävla karlar” är både ömsint och brutal. Skoningslös i sitt berättande, men också med en fin känsla för det juvenila. Detta har Jens Sjögren med sitt team och skådespelare fångat skickligt. Filip Berg får briljera som Lars, som klarar alkoholen och sitt humör dåligt. Men skickligast i konsten att agera svin är ändå Viktor Norén, som den pundande tjuven Jonas. Så otäck att han blir verklig.

Pluspoäng också till fotograf Niklas Johansson, som tillsammans med Jens Sjögren håller våldet både närvarande och på avstånd. Många gånger är det ur barnets perspektiv med en stängd dörr emellan, en glipa, arga, grälande röster, som sipprar in, accelererande våld och tumult. Det är plågsamt att se. Att Andrev Waldens blivit hel efter den barndomen är ett under. Precis som det är att läsa om hans mammas liv i frid.

”Jävla karlar”, premiär 6 november 2026.

Regi: Jens Sjögren.

Manus: Jacob Beckman baserad på Andrev Waldens roman.

Fotograf: Niklas Johansson.

Klippning: Henning Mark.

Kostym: Marie Flyckt.

Komposititör: Joakim Åhlund.

I rollerna: Aliette Opheim (Mona), Vilgot Avenäs Thorslund (Andrev 8 år), Felix Östergren (Andrev 11 år), Ludvig Eriksson (Andrev 14 år), Ruben Hasselgren (Henrik 8 år), Tore Grebbestad (Henrik 11 år), Anakin Kamp (Henrik 14 år), Lily Fotiadis Forssjö (Lo 6 år), Amira Gardell (Lo 10 år), Maya Gradell (Lo 13 år), Livet Wallgren (Carro), Filip Berg (Lars), David Book (Jörgen), Jakob Öhrman (Jari), Viktor Norén (Jonas), Joel Spira (Lennart), Ulrika Nilsson (Louise, Lilla Molnet) med flera.