Spänningsladdat för Mölndalsrevyn

Revy:

SPÄNNING & ELÄNDE – en revy mot strömmen

!!!

Laddat. Mölndalsrevyn hämtar energi ur elkrisen. Foto: KAI MARTIN

Mölndalsrevyn, Möllan

Bäst: ”Raymond och kapitalet” – pjäsen som kom 50 år försent.

Sämst: Övergångarna från ett nummer till ett annat.

Fråga: Hur går tankarna inför nästa års 50-årsjubileum…?

Gänget kring och i Mölndalsrevyn känns som de sista lokalrevysentusiasterna. Troget bjuder de upp varje år, ställer sig på scen för att underhålla och sliter och släpar med repetitioner och föreställningar. Beundransvärt och värd alla applåder de kan få. Har man, som jag, haft förmånen att följa Mölndalsrevyn sedan strax innan millenieskiftet har man bjudits på en resa i fråga om spets på skämt och underhållning. En berg och dal-banetur. Men så ska det också vara med lokalrevy. Glädjen som ensemblen bjuder från scen står på något vis över det som är lite sämre och blir i sin tur definitivt mycket bättre i det nummer som har klass.

De senaste åren är det gängets damer som ger stadga i föreställningen. De rutinerade scenrävarna Karin Mickelbo och Lena Gustafsson. vars grimaserande tanter bara det är stor underhållning, Sara Sanzén med sin återhållsamma, torra humor och Manda Strid Bomander, som har tajming, röst och dans i en skön förening. Det blir en bra balans med killarna – rutinerade Lars Magnus Larsson, Joel Berghé, Kjell Samuelsson och Anton Nordin, som tar en allt större, självklar plats på scen.

I år har Mölndalsrevyn tack och lov skrotat ramberättelsen. Istället kan man skönja en elektrisk tråd i föreställningen med de återkommande numren om elkrisen. Fortfarande kan jag tycka att man saknar den definitiva känslan för lokalrevy. Det räcker liksom inte att ha med något om vildsvin i Balltorp för att rädda hem det som under många år och föreställningar varit Mölndalsrevyns signum.

”Spänning & elände – en revy mot strömmen” bjuder på toppar och dalar. Precis så ska det vara med lokalrevy och är ett av skälen att älska Mölndalsrevyn.

Jag är personligen oerhört förtjust i numret med ”Möllans fria musikaliska teater” – Sara Sanzéns underhållande följetong sedan några år – som i år bjuder på ”Gris”. Ja, förstås en travesti på ”Grease” med succémusikalens musik i botten. Ett lite längre nummer, men fylld till bredden av förvecklingar och humor. I år har den konkurrens av Håkan Johnssons (Per Anderssons hovleverantör av manus) ”Raymond och kapitalet”. En pjäs grovt raljerande över arbetarkultur och klasskamp, presenterad idag, men 50 år för sent. Vasst manus, snabba, snärtiga repliker och snillrik, dråplig humor i Monty Pythonklass.

Mölndalsrevyn är en lokalrevy som håller i sina traditioner. Gott så. Man har med andra ord varit mån om att låta en duo spinna kring dåliga skämt. Då, då jag började gästa revyn, var det initialt Lennart Olsson, salig i åminnelse, och Per Andersson som stod för underhållningen. De har skiftat under åren, men Karin Mickelbo och Sara Sanzén som batteri respektive lampa kvalar in som ett av de mest lysande (!) under mina 25 år med Mölndalsrevyn. Strålande!

Karin Svenners sketch ”El-experten” – ett nummer i vardera akt – med Kjell Samuelsson och Manda Strid Bomander är heller inte dumt. Om faran med att försöka spara el och om hur allt kan gå åt pipan.

Årets Mölndalsrevyn pendlar mellan återblickar från nära respektive fjärran perspektiv. Mellan skratten bjuder man också in till allvar, som den fina hommagen till Sven-Bertil Taube. Totalt blir det en revy som roar, men där jag skulle önskat fler toppar, färre longörer mellan numren och mer gapskratt. Men kanske väntar man till nästa år. Då det är dags för jubileum.

Mölndalsrevyn (premiär 5 januari).

Regi: Erik Ståhlberg

Regiassisten och koreograf: Gustaf Jönsson.

Kostym: Doris Kjær.

Ljus: Henrik Johansson.

Med: Manda Strid Bomander, Lena Gustafsson, Lars Magnus Larsson, Karin Mickelbo, Anton Nordin, Kjell Samuelsson, Joel Berghé och Sara Sanzén.

ENO (Electric Night Orchestra): Andreas Nordanstig, kapellmästare, keyboard, gitarr, Bengt Bengan Holm, trummor, Janschie Börjesson, gitarr, och Börje Nilsson-Mäki, bas.

En kommentar

  1. Annika Modig · 16 dagar sedan

    Vissa nummer håller nästan högstadienivå och andra är lysande. Gott och blandat men tippar över på klart plus ändå. Förra året hade de ett nummer med Kållereds MC klubb som skulle gå på diverse konfliktutbildningar, Samverkan och APT-möten. Bäst hittills! Men lite mer ”asgarv” hade inte skadat. Men oj vad man ska värna sin fina begåvade lokalrevy. En ynnest att ha den i Mölndal.

    Gillad av 2 personer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s