Konsert:

!!!!

NATIONALTEATERNS ROCKORKESTER

Liseberg, Göteborg.

Bäst: Inledningen är magnifik.

Sämst: ”Men bara om min älskade väntar” fick inte tyst på publiken.

Fråga: Blir det trots allt återigen en comeback…?

Det sägs att man ska sluta på topp. Nationalteaterns Rockorkester visar att det stämmer. Med emfas. Gruppen som har varit från- och tillkopplad sedan starten för 42 år sedan är nu i sitt esse. ”Nya” medlemmar i denna orkester, där musiker kommit och gått frekvent, tar sin plats, skapar sin profil och uttryck. Det utmanar veteraner som Ulf Dageby, som en gång var med och skapade inte bara Nationalteatern utan också dess Rockorkester, och trummisen Håkan Nyberg. Plötsligt ställs musiken, det invanda, på sin spets, allt får balanser på en egg och varje låt får ett nytt allvar i en musikalisk inramning som är klädsam, rockig och svängig.

Jo, Mattias Hellberg, som på något vis har tagit över Totta Näslunds roll som sångare, sätter sin ton. Det är som att höra låtarna på nytt. Precis som med Matilda Sjöström, som fyller ”Ingelas sång” och ”Hanna från Arlöv” med pondus, ömsinthet och kraft. Soundtrack Of Our Lives-basisten Kalle Gustafsson Jerneholm har inte stirrat sig blind på företrädaren Nikke Ström. Istället har han gått tillbaka till inspelningarna från 70-talet och satt sin signatur.

Det märks att det här är ett band som trivs med varandra på scen. Var och en har sin egen motor. Tillsammans är det pur rock’n’roll med sylvass egg och sotiga förgasare. Det är musik som skrev för mellan 40 och 50 år sedan, men som har en slipad relevans idag. Ja, än mer i denna uppdaterade form.

Inledningen väcker tankar som Lou Reeds legendariska livealbum ”Rock’n’roll animal” från 1974. Skickliga musiker som väver en elektrisk väv av närvaro, musikaliskt drama och krav på uppmärksamhet. Det är fullständigt bländande och låter otroligt bra.

Ulf Dageby är stolt som en tupp, är lycklig som en pojk över att få spela ”Ut i kylan”, den första låt han skrev. Han bär fram den som ett nyfött barn, försiktigt, med respekt och en ogenerad glädje att få visa upp den. Så också i episka ”Rövarkungens ö”, där han bjuder in Matilda Sjöström och Mattias Hellberg till mikrofonen.

Nationalteaterns Rockorkester bjuder på denna sin sista kväll på ett pärlband av sina låtar. Det låter som om de värderar varje tillfälle att spela dem högt. Tänk då på att var och en av dem är tagna ur sitt sammanhang, från sina respektive pjäser. Nu i sin egen kontext är det isolerade dramer i ny, rapp dräkt och, nota bene, så långt från drogromantik man någonsin kan komma. Det är ingen lek eller flum Nationalteatern velat skildra, utan ett här och nu då som också gäller nu.

Musiken må fortsätta leva. Men Nationalteaterns Rockorkester har valt att dö. Men denna start på bandets törnrosasömn kan komma att ändras. Det står klart med förtjuste Ulf Dagebys farväl med ett ”Vi ses igen… kanske.”.

På scen:

Ulf Dageby, sång och gitarr, Matilda Sjöström, sång, Anders Möller, sång, Mattias Hellberg, sång, Håkan Svensson, gitarr, Ulf ”Vinyl” Stenberg, keyboard, Kalle Gustafsson Jerneholm, bas, och Håkan Nyberg, trummor.

Låtlista, Nationalteaterns Rockorkester, 1 september 2022, Liseberg:

1. Bängen trålar 2. Sent en lördagskväll 3.Hon flytta’ ut till Bergsjön 4. Ge mig mitt liv nu 5. Barn av vår tid 6. Spisa 7. Ut i kylan 8 Rövarkungens ö 9 Jack the Ripper 10. Ingelas sång 11. Hanna från Arlöv 12. Vi fortsätter spela rock’n’roll men vi håller på att dö 13. Kolla kolla 14 Livet är en fest Extranummer: 15. Lägg av 16. Men bara om min älskade väntar 17 Speedy Gonzalez