Sprakande Suede

Konsert

SUEDE

!!!!

Elektriskt. Brett Andersons och hans mannar är fullt sprakande relevanta över 30 år efter starten. Foto: KAI MARTIN

Falconer salen, Köpenhamn

Publik: Mestadels stående, balkong sittande. Utsålt.

Bäst: Den definitiva spelglädjen.

Sämst: Den märkliga pausen efter tio låtar.

Fråga: Hur länge håller Brett Andersons röst…?

Det står 26 oktober 2020 på biljetten. Men även den 12 maj 2022 berättigar den till entré. Kanske finns det ett slags logik i det. Brittiska Suede vill fira 30 år med publiken, men fick snällt vänta. Laddade blev bandet. Laddade var vi som hållits på halster.

Suede flög över, kröp under och sipprade emellan då britpopen tog grepp som västvärlden och då striden om Oasis eller Blur fyllde brittisk musikpress. Med sin glaminfluerade rock smälte de samman Bowies Ziggy Stardust-era med Bauhus postpunk. Brett Andersson var en androgynt förtjusande och dekadent frontman. Skivomslagen – från singlar till album – var som filmaffischer. Lockande, oprecisa och med en air av strum und drang med glittrande strössel.

Svårt att inte gilla ett band då. Svårt att inte gilla ett sådant band nu.

Ja, det har gått svindlande år mellan bandet som nytt, hett och åtråvärt och nu. För egen del har jag inte sett bandet sedan sex år tillbaka. Då då de spännande spelade hela färska albumet ”Night thoughts” tillsammans med Roger Sargents film (skrev om konserten här!) i Danmarks radios konserthall. Några dagar senare satt jag på scen på Stora Teatern och intervjuad Brett Anderson och basisten Mat Osman för Göteborgs filmfestivals räkning.

Närvaro. Brett Anderson och Suede sviker inte publiken en sekund. Foto: KAI MARTIN

Nu handlar det inte om någon lansering av något nytt album. Det är en ren och skär uppvisning av Suedes finest med en imponerande låtlista, som skiftar kväll efter kväll. Åtminstone efter de inledande tio låtarna.

Det finns en relation mellan Suede och Danmark, som man som svensk kan vara avundsjuk på. Blott en spelning i Sverige (Annexet 10 maj) mot sex i vårt grannland. Men det är en ömsesidig relation. Publiken älskar Suede förbehållslöst och bandet älskar hängivet tillbaka. Det skapar en sällsam energi, som märks på scen och som märks i publikhavet.

Suede är ett relevant band 2022, trots att det har gått 30 år sedan de var unga, vilda, kompromisslösa, gränsöverskridande, drogtörstande, sexiga och livsbejakande (inte nödvändigtvis i nämnd ordning). Bandet har behållit sin särart. Klarade en comeback 2010 efter 2003 års krasch och splittring.

Suede duckar inte för sitt tillkortakommande. När gitarristen Richard Oakes (blott 17 år då han ersatte originalgitarrist Bernard Buttler 1994) och Brett Anderson kom in för första numret säger sångaren utan omsvep att de ska spela en låt de sällan spelar från ett album som var en katastrof. Men just ”Obsession” var tillsammans med ett gömt spår de enda låtarna från ”A new morning” (2002) värt att spara för eftervärlden.

Jo, Suede larmar och charmar i nära två timmar. Brett Andersons omfångsrika röst håller nästintill hela tiden. Men framför allt: Suede håller hela vägen.

Låtlista, Falconer salen 12 maj 2022:

  1. Trash
  2. Filmstar
  3. Lazy
  4. By the sea
  5. She play
  6. Beautfiful ones
  7. Star carzy
  8. Picnic by the motorway (akustisk)
  9. The chemistry between us
  10. Saturday night (paus)
  11. Snowblind
  12. Killing of the flashboy
  13. We are the pigs
  14. Can’t get enough
  15. It starts an ends with you
  16. Sometimes I feel I’ll float away
  17. The wild ones (Brett Andersson ensam på akustisk gitarr)
  18. So young
  19. Metal Mickey
  20. Animal nitrate

Extranummer:

21. Obsession

22. New generation

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s