Portugal, Tyskland, Nederländerna, Kroatien, Wales, Österrike, Frankrike och Sverige. Det är, om man ser på det, ingen dålig samling fotbollsnationer. Problemet för samtliga är att åttondelsfinalen blev för svår. Givna vinster förvandlade gulddrömmar, eller åtminstone kvartsfinalchanser, till grus och haveri. Fråga Tyskland. Fråga Frankrike. Fråga Nederländerna. Fråga Portugal. Fyra länder som definitivt hade siktat mot den åtråvärda EM-pokalen.

Kroatien var ju det otippade finallaget i senaste VM, där laget förlorade mot Frankrike. Men den klang- och jubelföreställningen då blev till intet nu. Portugal, EM-vinnare senast, orkade inte upprepa bedriften. Nu blev favoriterna Belgien för svårt.

Österrike, Wales och Sverige siktade väl mest på att gå vidare, egalt om det blev som grupp tre, två eller etta. Så ruskar Sverige om och tar sin grupp. Det lyfter vi på hatten för.

Men hur såg det ut sedan…? Janne Anderssons manskap har från målvakt, försvar och mittfält sett likadant ut. Men anfallsparen har skiftat. Marcus Berg och Alexander Isak var snubblande nära succé mot Spanien, när Sverige slog rekord i brist på bollinnehav och skapade ett så lågt stående försvar att motståndarna tog siesta. I andra matchen fick de fortsatt förtroende, men först då Robin Quasion kom in mot Slovakien gav anfallet resultat. Han fixade den straff som via Emil Forsberg förvaltade och därmed säkrade Sverige första trepoängare. Det gjorde att han fick starta i matchen mot Polen på Marcus Bergs bekostnad. Men chansen tog han inte. Det gjorde istället Dejan Kulusevski med emfas, två framspelningar till Emil Forsbergs andra mål och Viktor Claessons avgörande mål i 3–2-matchen mot Polen.

Så… med Janne Anderssons logik blev det Alexander Isak och Dejan Kulusevski, som fick starta i åttondelsfinalen mot Ukraina.

Det gick så där. Det blev som om Dejan Kulusevskis manövrar tog ut Alexander Isaks kreativitet. Det blev aldrig hotande nära, aldrig en utmaning för det Ukrainska försvaret. På mittfältet höll Kristoffer Olsson, Albin Ekdal och Sebastian Larsson motståndarnas anfalls försök stången. På vänsterkanten ständigt vandrande in centralt och offensivt gjorde Emil Forsberg som han behagade och var också den som kvitterade Ukrainas ledning. Men vem hade han att skapa anfallsfotboll med…?

Försvarslinjen höll nivån, förutom vid Ukrainas ledningsmål där Sebastian Larsson glömde räkna och tappade sin markering.

Runt omkring målen var det försiktiga generaler på planen med visst strategiskt övertag för Sverige med Emil Forsbergs stolp- och ribbträffar, som någonstans indikerade att den här matchen nog kommer gå stolpe ut.

Så efter promenadfotboll i klassiskt svenskt snitt blev det förlängning och i förlängningen blev det katastrof. En omdömeslös bortspark av Marcus Danielsson träffade förvisso bollen, men desto mer på Artem Besedins ben, som otäckt sviktade bakåt. Efter lite VAR-funderingar kom det röda kortet och Sverige hamnade i brygga.

Skulle laget klara distansen ut. Ja, jo, det såg banne mig ut så. Men så kom det där hastiga anfallet, matchens sista suck, där en snygg nick från Artem Dovbryk gav Ukraina segern på dagen 312 år efter att Sverige åkt på däng i Poltava, där man förlorade nära 7000 av 8000 döda och tappat allt vad stormaktstatus anbelangar. Så illa var det inte nu, men surt ändå.

Samtidigt… Sverige har spelat på strikt taktik mer än på fotbollskonst. Det gav poäng mot Spanien. Det gav segern mot Slovakien. Det gjorde att landslaget, med mycket möda och stort besvär, kunde besegra Polen. Men skönspel, tempo och intensiv anfallsfotboll… ja, det får andra nationer stå för. Men visst borde Sverige kunna förlita sig mer på sitt eget kunnande och ett eget spel än att bara förhålla sig till motståndarna. Nu är det som om laget ber om ursäkt för att det räknas som favoriter mot Ukraina, som i sin tur listigt bjöd upp till ett starkt försvarsspel och ett snabbt omställningsspel med kontringar som ständigt utmanade och som slutligen fick Sverige på fall.

Så sorti, Sverige. Förvisso i fint sällskap med Portugal, Tyskland, Nederländerna, Kroatien, Wales, Österrike och Frankrike.