”Röd plåt” 38 år

IMG_3947

Det är i dagarna 38 år sedan Kai Martin & Stick!-albumet, vårt andra, ”Röd plåt” kom ut. Tillblivelsen hade sin historia, där vi efter att fått ett smärre genombrott med debuten ”Biomusik” hösten 1980 följde upp med singeln ”Man ska vara som ett vilddjur i år”/”Blått ljus” våren 1981. Singeln om under brinnande turnén ”Far å flyg” med Cosmic Overdose, som tog oss på vårvintriga vägar i april från turnéstart i Karlstad till Oslo, Falun, Stockholm (Klubb Roxy på Atlantic), Jönköping, klassiska Dad’s Dancehall i Malmö, Karlskrona, Lund, Köpenhamn eller snarare Loppen i Christiania, Mora, Hedemora, dubbla spelningar i Stockholm (Mariahissen och Underground) för final med två spelningar på Errols på Valborg och Första maj.

Vi var inne i ett kreativt flow. Låtar flög vilt ur oss, hamnade i replokalen och bearbetades för att sedan visa sina konster på scen. Men under sommaren och tidig höst hände något.

Peter Bryx och jag hade slutat skriva låtar ihop (oklart varför). Så när vi närmade oss inspelningsdatum i Silences studio i Näved, Koppom, var vi snudd på renons på låtar.

Under hast och tidspress skrev därför många av låtarna till albumet delvis var för sig.

Vi hade först en sejour klar helgen 23, 24 och 25 oktober för singelinspelning. Tanken var att ”Du gick igenom mig” skulle bli singeluppföljaren till ”Vilddjur”. B-sidan var låten ”Feber”, som jag skrivit och haft Psychedelic Furs i tankarna och framför allt sångaren Richard Butlers hesa röst i tankarna. Jag sjöng med andra ord ned mig för att skapa hesheten och tyckte att jag fick till det. En mix gjordes av låtarna. Jag var nöjd. Men vid ett möte, där Tony Vibrato var gruppens talesman och där jag fick meddelandet att de andra inte tyckte att låten höll måttet. Inte ens som b-sida, alltså. Jag blev förbannad, men kanske mest sårad. Rusade in på mitt rum och stannade kränkt där. Det blev ingen singel. ”Du gick igenom mig” hamnade på albumet och ”Feber” i arkivet.

Vi spelade in under november, då vintern hade kommit till västra Värmland. Rasta-Kaj hade startat företaget Spectrum Case och for som en skottspole upp och ned mellan tagningarna. Ibland följde Ronny med för att få ett break. Vi andra knåpade och knappade med låtarna. Mot slutet av månaden var det bara Peter och jag kvar för mixning av albumet. Under ett avbrott for vi med delproducenten och teknikern Göran Andersson till Oslo för att se ett band, som jag just nu inte kommer ihåg. Snöklädda, vindlande vägar tog oss dit i hans lilla, ilande snabba, svarta Renault och senare tillbaka.

Vi hade insett att vi inte skulle hinna mixa plattan till full och med tillräckligt gott resultat. Vi behövde mer inspelningstid och tid för mixning.

I mars 1982 fick vi två veckor att slutföra albumet. I februari hade Rasta-Kaj hoppat av. Henrik Cederberg, med meriter från Besökarna, hade kommit med och satt snabbt sitt intryck med syntpålägg och vissa basinslag. Jag inledde med att drabbas av akut öroninflimmation. Tiden blev knapp. Men vi hann.

En dryg månad senare fanns alltså skivan till försäljning.

Den 22 april spelades ”Rör, rör, rör dig nu” och ”Hjärta av glas” i TV-programmet SVT-sända ”Chrome 22” med Thore Sonesson och Carmilla Floyd som programledare. Två dagar efteråt hade vi turnépremiär på Kåren i Göteborg, en manifestation för Kai Martin & Stick!, som med ljud, ljus och scenografi gjorde något som få, om ens något, band mäktade med på den tiden.

24 april 1982. Kai Martin & Stick! – turnépremiär på ”Röd plåt”-turnén.

Foto: LAURI DAMMERT

Inledningen med den triggade Jupiter 7:an var direkt snodd av Simple Minds intro från spelningen på just Kåren i februari samma år. Med den smattrande startade vi med ”Rör, rör, rör dig nu” för att fortsätta kvällen med väldigt mycket ”Röd plåt”-material. Utmanande, javisst, men så jobbade vi mot vår publik. Kulisserna var persienner, en idé taget av Roxy Music, som hade detta under sin ”Manifesto”-turné några år tidigare.

Det blev starten på en turné där vi mötte allt från 25 personer i publiken till 40000.

Fyra av sex. Bilder som finns på innerpåsen. Foto: LAURI DAMMERT

Albumet sålde bra och kom snabbt upp i cirka 6000 exemplar. Men… när nya skulle tryckas fanns det inte plats för oss. Björn Afzelius nya album kom emellan och preusseriet hade inte bara kapacitet för denna storsäljare. Så… ”Röd plåt” lyckades väl komma upp till 7000 exemplar den våren.

Första upplagan, 500 exemplar, är förresten med baksidan på konvolutet som framsida. Ett misstag som tryckeriet stod för eftersom det inte fanns någon text på framsidan.

Innerpåsen, med texter och foto samt upplysningar, beskostade vi själva.

Här följer en historik kring låtarna – så vitt jag minns:

  1. ”Passerade dagar från igår” – en låt som Tony Vibrato och jag skrev vid hans piano när han bodde uppe vid Sjömansgatan, Masthugget. Låten måste ha skrivit i maj 1981, eventuellt tidigt juni. Premiärspelningen av låten gjordes vid en musikgala i Frölundaborg 13 juni. Låten visar med sin komplexitet hur många influenser Kai Martin & Stick! använde sig av. Tony Vibratos syntsolo är en magnifik Spitfireattack mot det drivna kompet där Rasta-Kaj och Ronny är i ljuv symbios. Samplingar av repliker från François Truffaut ”Fahrenheit 451”, baserad på Ray Bradburys roman, finns med i de stillsamma partierna. Silences Eva Wilke viskar några fraser. Henrik Cederberg spelar här Prophet 5, programmerad av legendariske Mikael Fölsch.
  2. ”Hjärta av glas”. Peter Bryx fina ballad om ett kärleksrelationsuppbrott. Rasta-Kaj spelar bandlös bas här, inspirerad av Mick Karn, Japans eminente basist. Jag hade precis blivit frisk från öroninflammationen när jag la sången här, men var inte helt kurrant. En hel skolklass var på studiebesök och stod i kontrollrummet när jag sjöng. Slutet med visslingen improviserade jag efter ett inte så lyckat försök med att sjunga en hög stämma. Jag tror att låten skrevs kort innan vi skulle upp för att spela in.
  3. ”Du gick igenom mig” var alltså tänkt som singelspår. En låt delvis inspirerad av Joy Division och Spandau Ballet (försök förena dem om ni kan). Gomer Explensch och Tony Vibrato står för de ”ryska” mankörerna som kommer in. Låten spelades live i september när vi spelade i Oslo och Drammen med Sveriges Radio och producenten/programledaren som följeslagare i kanalens inspelningsbuss.
  4. ”Rör, rör, rör dig nu” skrevs i september, kanske i oktobers inledning. I hela Europa spreds som en löpeld gigantiska demonstrationer mot den accelererande kärnvapenrustningen under det kalla kriget. I Amsterdam möttes en halv miljon i en sådan demonstation. Efter inspelningen av den tänkta singeln stötte den sovjetiska, kärnvapenbestyckade ubåten 137 på grund i Karlskronas skärgård och därmed fick ”Rör, rör, rör dig nu” ytterligare en relevans. Rasta-Kaj vägrade inledningsvis att spela in basen utan tyckte att vi skulle loopa, men vi lyckades lyckligtvis övertala honom. Tony Vibrato spelar ödesmättat och mästerligt. Ronny drivet till den Simple Mindsinspirerade takten. Ja, hela låten är ju en hommage till skottarna. Även här spelar Henrik Cederberg Prophet 5.
  5.  ”Det här är krig” kommer från en grafitti med texten ”Det är krig” sprejat på en vägg. Ord som alltså gav en hel text och en låt som är tydligt påverkad av Magazines andra album ”Secondhand daylight” men genom Kai Martin & Stick!:s kreativa filter. En taktmaskin, kan ha varit Cosmic Overdoses, hjälpte oss i början och slutet. Gomer Explensch spelar fräsande och inspirerat, som hela bandet. Låten gjordes också kort tid innan inspelning av albumet.
  6. ”Mosquiter” av Peter Bryx om att leva under (krigshot) och hur långt det är till moderna (fredliga) tider. En väl sammansatt låt med tajt beat och komp där allt förstärks med blåset där Ulf Sjölander på altsax och trumpet ingår. Skrevs troligen också tidig höst 1981.
  7. ”Vi kunde vara allt” är tydligt präglad Magazine och musiken på deras tredje album ”The correct use of soap” (1980). Pianodriven och statisk. Just pianoattacken kom att saknas under turnén, då Tony Vibrato inte hade något sådant instrument. Texten blev publicerad i Vecko-Revyn under 1982. Låten gjorde jag inför inspelningen av ”Röd plåt” tidig höst 1981.
  8. ”Swinging Moskva” började jag skriva redan under ”Biomusik”-sejouren i augusti 1980. Det var inte en låt som lät sig göras i replokalen. Istället mejslades den fram i studion i Näved steg för steg. Fragmenten till texten fanns på manuslappar från mitt jobb på GT och blev som korta brev från okänd avsändare. Frasen ”Moskva tror inte på tårar” kom från Oscarsvinnande filmen med den titeln. Vladimir Menshov var regissör. Bröderna Gregor och Wojciec Wybraniec, cello respektive fiol, gjorde här sin första instats för bandet. Man hör Gregor ta ton precis efter att jag viskat ut mitt sista ”Swinging Moskva”. Brödernas vemodiga och delvis improviserade arrangemang ger låten ytterligare karaktär. Producenten Anders Lind var här i sitt tekniska esse. På låten gör Henrik Cederberg sin debut som basist på skiva med Kai Martin & Stick!, han spelar också Prophet 5. Först vid återföreningen 2013 kom låten att spelas live.

IMG_3543

Ur Vecko-Revyn. En inte helt korrekt återgiven text.

2 kommentarer

  1. Klas (Gamas) 😁 · april 23

    Väldans intressant! Och väl turnerat. Vad hände med feber? Och att Ronny tog ett break är ju jäkla kul. Fick han ett AB plus för det?

    Gillad av 1 person

    • Kai Martin · april 23

      Feber finns. Men är alltså arkiverad. Kan eventuellt vädras till 40-årsjubileet med ”Över gränsen”, som spelades in, men aldrig kom med. Den fanns däremot med på repertoaren 1982.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s