Inför matchen Tyskland–Sverige stod det ju klart att det är skulle bli en defensiv match ur svenskt perspektiv. Jag ska villigt erkänna att jag trodde på en kross, samtidigt som svenska landslagets matcher mot Holland, Frankrike och Italien under kvalet har visat på kapacitet i både taktik och möjligheter. Sverige är ju faktiskt i VM 2018 just tack vare sina färdigheter, inte genom något slags lottens förtjänst.

Men nu handlade det trots allt om de regerande världsmästarna, en lagmaskin som i och för sig har haft grus i maskineriet, men som är tungt, malande och skickligt när allt kuggar i. Till yttermera visso finns det kvalitetsspelare på varje post, något som Sverige inte matchar i någon utsträckning. Lita till kollektivet och det svenska tålamodet, alltså.

Tyskarna inleder ursinnigt och min tes stärks om kross efter de första fem, de första tio, för att efter den första kvarten klinga av. Då har svenskarna haft två kontringar som så när kunde gett ledningen, först Emil Forsberg som rann igenom, blev dragen i tröjan – en åtgärd som naturligtvis skulle renderat både en frispark och ett gult kort – och Marcus Bergs friläge där han blir fälld i straffområdet av Boateng i tolfte minuten utan åtgärd.

Det är i de här situationerna som Var – det nya videomomentet som kan rädda tvivelaktiga domslut eller uteblivna domslut – skulle trätt i kraft, men så skedde inte. Det i sin tur får mig att känna att Fifa är korrupt, för vem vill att sketna Sverige ska få fördel mot världsmästarna…? Det är ju bara att se tillbaka under turneringen hur Ronaldo och Neymar har behandlats för sina filmingar; utan åtgärd, trots att hela världen ser detta skådespel.

Det är klart att det är tyskarna som är dominanterna, men de är också brydda över Sveriges lågt stående – för lågt stående, om ni frågar mig – försvar.

Chanserna kommer, men svenskarna packar samman försvarslinjen och lyckas med tur och skicklighet plus några fantastiska räddningar av Robin Olsen i målet.

Så kommer då den där drömkontringen i 32 andra minuten och med Ola Toivonen, som väl egentligen inte är den där omställningsspelaren utan mer en target player, och han gör ett skickligt mål via en snabb nedtagning med bröstet och en lyra över Nuer, som förtvivlat försöker vifta till sig en offside, en hands, en vad som helst utan det definitiva beskedet om 0–1.

Svenskarna strider vidare halvleken ut där Marcus Bergs nick tvingar Manuel Neuer till en kvalificerade räddning i sista sekunden. Men det är ju 45 minuter kvar. Minst.

Så får tyskarna sin start med kvittering genom Reus med bara några minuter spelade och ångar på. Den tyska maskinen pressar det svenska försvaret ned i gräset, benen förvandlas till stenstoder och tyskarnas kantspelare trycker inspelen stenhårt längs gräset till, som det tycks, svenskarna oerhördas förvåning. Inga inlägg luften? Va’!?

Men minuterna går och tiden rinner ut för tyskarna som efter Jérôme Boatengs andra gula kort och sorti för honom från matchen. Här borde svenskarna vågat hålla i bollen mer än vad som skedde, men tyskarna är skoningslöst effektiva mot alltmer tröttkörda svenskarna. Byten med Durmaz och Guidetti in och Victor Claesson och Ola Toivonen ut. Senare skifte med Kiese Thelin in mot Berg ut. Inte så defensivt, som jag skulle önskat. Här borde väl erkänt skicklige matchdödaren Gustav Svensson kommit in på mitten, kanske ut med Sebastian Larsson på kanten. Istället för spel inom laget blir det ånyo kontringsförsök, Durmaz dribblar, tappar bollen. Guidetti dribblar, tappar bollen. Med omställningar som följd. Ja, John Guidetti hade en hisnande chans i matchens slutskede. Men de tidigare lämnade momenten hade mått bättre av tillbakaspel och tidsödande än att försöka vinna matchen. Så när Jimmy Durmaz löper hem för att försvara och fäller Timo Werner just utanför svenskt straffområde är det just där och då inte ett klokt beslut. Dels för att han, som nyss inbytt borde ha en friskare skalle och tillika ben, dels för att Sebastian Larsson fanns nedanför honom för att kunna täcka upp och Werner fått springa vidare. Frisparken blir fatal. Toni Kroos gör ett enastående vackert mål, i och för sig delvis orsakat av att Robin Olsen tar ett litet kliv åt höger då frisparken slås, något som i sin tur gör att han trots att han kastar sig spänstigt i sin fulla längd inte når bollen som borrar sig obevekligt in i det bortre krysset. Poängen är förlorad. Matchen vunnen för Tyskland, som därmed räddar sig vidare i turneringen med större marginaler än vid ett oavgjort resultat.

Nej, jag var inte förtjust i Durmaz och Guidettis insatser. Men vilka direktiv fick de av lagledningen, som trots allt ansvarade för bytena…? Det är där fotbollsskon skaver och de som ägnar sig åt hat på sociala medier mot Jimmy Durmaz hamnar långt ner på intelligensskalan. Väldigt långt ned.