Teater:

HON SOM JAG SÅG I SPEGELN

Karin Lycke är Sara Azzazi i monologen ”Hon som jag såg i spegeln”.

Foto: KAI MARTIN

Manus och regi: Fia Adler Sandblad.

Med: Karin Lycke.

Musik: Jonas Franke-Blom

Adas Musikaliska teater till och med 10 december.

Med ”Hon som jag såg i spegeln” ger Adas musikaliska teater röst åt ensamstående mammor, som befinner sig i något slags limbo och ett samhälleligt utanförskap.

Denna monolog är baserad på samtal med föreläsaren Sara Azzazi, vars liv från 17 år till 35-årsåldern här och nu får tjäna som grund. Karin Lycke är ensam på den avskalade scenen, där bara ett par skor, en hög pall och ett glas vatten håller henne sällskap i strålkastarljuset. Det blir intimt, naket och ett fokus som inte ger publiken någon chans att komma undan.

Karin Lycke klär också i rollen som Sara Azzazi av sig naken in på bara själen. Hur en ung kvinna med framtidsdrömmar och kurage blir blixtförälskad, hur hon blir gravid – med tvillingar – och hur hennes liv grusas brutalt.

Det är en smärtsam historia, som svider i skinnet, rakt och uppriktigt berättat, som om Karin Lycke ger sin publik ett förtroende. Hon kliver in i den 17-åriga Saras liv, osäker, flackande blick, snubblande på ord, ändå ivrig att få berätta. Hon följer tidslinjen i mognad, men är också hjärtskärande och med ögon nära till att svämma över i sin förtvivlan och ensamhet; övergiven av föräldrar och av den man hon älskar.

”Hon som jag såg i spegeln” är en pjäs om en kvinnas mod och styrka. Om hur hon lyckas bryta med en destruktiv livssituation, för sina barns skull, för sin skull. Trots att vägen dit var avgrundsdjup släpper hon inte taget om att ge livet en mening. Starkt så.