Jillar läget

Show:

THAT’S LIFE med Jill Johnson, Stefan Brunzells orkester, Jocke Assarsson och Karin Odermatt samt Bohuslän Big Band.

!!!!

Jill Johnson 1 Foto Bo Hakansson

Jill Johnson spänner showbågen och träffar mitt i prick. Foto: BO HÅKANSSON

The Theatre, Göteborg.

Publik: 1400 (utsålt).

Bäst: Jill Johnsons sång har antagit utmaningen.

Sämst: Mellansnacket berör förvånansvärt lite.

Fråga: Hur ska hon övertrumfa detta?

Producentteamet Mikael Solfors Gordon och Patrik Krall har tillsammans med Jill Johnson tagit sikte på Las Vegas mest avancerade shower. De har spänt showbågen och prickar rätt. Det här är en ytterst ambitiös show med extra allt  och 22 män och kvinnor på scen, vilket skapar både ögongodis och smällkarameller i öronen.

Ja, Änglaholmstösen tar sin fars grammofonarkiv från barndomen. Med Frank Sinatra med flera gör hon sedan en ogenerad hyllning dels till sin far, dels till den eran som kanske såg sin höjdpunkt under 60- och 70-talen.

Tillsammans med Linda Hanssons regi och koreografi, men kanske mest ljusdesignern Palle Palmé tillsammans Viktor Rundlöfs video- och ledinnehåll blir det storslaget. Projeceringarna skapar emellanåt närmast en psykedelisk inramning, men är intensivt läckert.

Lägg till detta Jocke Assarssons och Karin Odermatts nycirkustricks, som både skapar utrymme för Jill Johnsons klädbyte och kittlar lite extra i det spatiösa luftrummet i the Theatre.

Men det är trots allt musiken som är i fokus. Orkestern svänger lika bra som nycirkusartisterna i sina trapetser. Det är fullt spjäll, läckra arrangemang och till detta en Jill Johnson som sjunger bättre än någonsin. Hon trivs i den musikaliska miljön, utmanar den svåra croonerkonsten med fraseringar, glidningar och lekfulla vokala vändningar. Det är helt enkelt strålande.

Men… det finns en distans när hon ska närma sig det personliga. Som om hon inte kan bjuda på sig själv fullt ut och därför heller inte bjuder in publiken. Småskämt faller lätt klirrande ned i cocktailglaset, publiken tvekar med sin applåder och det blir några nanosekunder av missriktad tystnad.

Dessutom, betänk att just crooners som Frank Sinatra, Dean Martin och Sammy Davis Jr lite föraktfullt under poprevolutionen på 60-talet kallades för smörsångare. Det slår mig i denna svulstiga produktion, att i denna producenterna eftersträvan av extra allt blir det just lite för mycket smör på popcornen.

Lite mindre för ögat, lite mer personligt och ”That’s life” hade varit perfekt.

Låtlistan på premiären:

1.Daddy Lessons
2.That’s Life
3. Love
4.Almost like being in love
5.Mr Bojangles
6.Time after time
7.I will never let you know
8. For once in my life
9. Spinning Wheels
10. Jolene
11. Here you come again
12. 9 to 5
13. Fly me to the moon
14. New York, New York
15. I got a thing about you baby
16. Chain of fools
17. Mamas got a brand new bag
18. When you tell me that you love me
19. Don’t you worry ’bout a thing
20. Don’t make me over

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s