När Roger Rönnberg kom till Frölunda 2013 jobbade han stenhårt med att genomföra sin spelidé, det vill säga vårdandet av pucken, oavsett om det var i försvars-, mitt eller anfallszonen. Han gnuggade verkligen sina backar i kreativt, defensivt spel där pucken inte skulle slarvas i väg, där lösningar med puck och pass alltid skulle öppna för anfall genom klokskap och inte desperation.
Frölunda firar. Foto: TOMMY HOLL
Det är något som hållit fram till i år. Hittills den här säsongen har försvarsspelet och den tidiga uppspelsfasen var oroligt och definitivt kännbart för hårt checkande motståndare. Börjar ett, säg, HV71, Växjö eller Skellefteå gnugga på i anfallszon tappar Frölunda sitt defensiva spel, backarna blir stressade, deras kedjekamrater åker vilse och plötsligt blir det målchans eller värre.
Mot Växjö i torsdags var det ju jämnt i två perioder, men som bekant spelas elithockey i regel över tre perioder. Det glömde Frölunda av, som tappade slutperioden till ett nesligt 7–3 som slutresultat till hemmalaget Växjö.
Linköping är ju ett lag som i år borde kunna konkurrera om SM-guldet, men som inte fått spelet att stämma. Det var alltså två lag som båda lider av att inte ha hittat rätt och som blir straffade för det.
Men när Linköping trummar på i den gren som oftast varit Frölundas styrka, att starta första perioden med fart, fläkt och energi, vilar hemmalaget på hanen i Scandinavium.
Spelet jämnas ut och chanserna fördelas mer balanserat åt båda hållen, men när Victor Olofsson direktskjuter på en smeksamt pass från Lias Andersson, ja, då hinner inte Jonas Gustavsson upp med sin plockhand.
När sedan junioren Jesper Emanuelsson SHL-debuterar som målskytt med en knapp minut kvar av perioden är det inte helt oförtjänt.
Frölunda hade då fått ordning och balans på sitt spel över hela banan, något som höll i sig i den inledande första halvan av andra perioden. Med en ketchupeffekt av rang utökade Frölunda sin ledning till både 3–0 och 4–0 inom loppet av 15 sekunder (!) när första Ryan Lasch prickskjuter i powerplay och Simon Hjalmarsson petar in sitt första SHL-mål för året.
Sorti för ”Monstret” i målet och in med reserven Jacob Johansson, som genast sattes på prov. Men som därefter fick en rätt lugn eftermiddag då Frölunda plötsligt tappade fokus på sitt spel. Som tur var lyckades inte heller Linköping hitta rätt i sitt spel och när väl chanserna kom stod Johan Mattsson förtjänstfullt i vägen, som lyckades hålla sin andra nolla för säsongen.
Positivt för Frölunda med seger. Men fortfarande har laget mycket jobb kvar innan spelet klickar, främst i försvarszonen.