Giganter med svag slagkraft

Musik

TOMMY KÖRBERG & BJÖRN SKIFS

!!

Skifs vs Körberg – Revanschen på Skansen

Utlovat svenskt tungviktsmöte.

Scandinavium, Göteborg

Publik: 7000

Bäst: ”You’ve lost that loving feeling” är innerlig.

Sämst: Lustmordet på Beatles ”Here, there and everywhere”.

Fråga: Varför ingen ”Somebody’s taken Maria away”.

Det är ett utlovat tungviktsmöte med herrarna Skifs och Körberg på scen för första gången sedan augusti 1966. Då popvalpar i lindan av sina karriärer för att sedan gå skilda vägar efter poptävlingen på Sollidenscenen, Skansen, Stockholm och så var och en på sitt beundransvärda sätt nått framgången.

Jo, jag är oerhört förtjust i båda dessa sångare. Björn Skifs håller lätt fortfarande som en av de främsta i dag av pop- och soulsångare i det här landet. Och Tommy Körbergs pondus som musikalartist är osviklig.

Men tillsammans…?

Ja, det ska ju skapa en förutsättning, en känsla av ett vi mot dem. Inramningen är lätt hämtad från boxningens värld och visst är det lite småjabbar i ett väl flödande tjõt på scen. De går båda i klinch om den där första- respektive andraplatsen 1966 (Skifs före Körberg), spinner kring det hela kvällen, det är lättsamt men utan någon större kraft slagen.

För den som önskat en odyssé i de stora respektive artisternas karriärer blir besviken. Inget ”Hooked on a feeling”, ingen ”Judy min vän” eller ”Anthem”.

Duon fokuserar på 60-talet och förtjusningen över denna deras ungdoms era. Och ja, det finns att ösa ur, från den brittiska popvågen till den den amerikanska soulditon.

Hans Gardemar som kapellmästare använder tiomannasättningen plus körtrion exemplariskt. Det handlar inte om covers utan om tolkningar och både Tommy Körberg och Björn Skifs får utrymme för sitt bred register som sångare och musiker (kom Skifs får excellera med sin Hammondorgel).

Interfolierat gnabbandet och berättandet, som dessa scenproffs kan till utmärkthetens gräns.

Men… trots de bästa av förutsättningar tänder det inte musikaliskt. Ibland gnisslar det betänkligt, som när Beatles ska hyllas men det bara blir punchigt. När inte heller herrar Skifs och Körbergs röster gifter sig på scen blir det inte den magin som jag kunde önskat.

Visst, stabil underhållning. Men det ska det ju vara då några av Sveriges främsta och mest erfarna underhållare står på scen. Men av tungviktsmötet blir det mest något lättviktigt och en smula tröttande.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s