Herregud! Vi har slitit för det här. Lagt ner tid och pengar, skapandekraft, nött och blött idéer, blivit besviken, gjort andra besvikna, haft tunnelseende, har vidgat perspektiv, blivit förvånade, var slitna, sjuka, vissna, starka, stolta och hela, för att krokna igen.

Jo, det är en lång väg att gå, med många krokiga vägar föröver där det sällan är givet vilket stråk som är det rätta, där fingret sätts upp i luften för att ana hur vinden blåser, stoppa ner handen i fickan och gå utanför allfarvägarna.

Vi börjar kommer till vägs ände, det vill säga inom några veckor kommer Kai Martin & Stick!:s comebackalbum [utan titel], nio nyskrivna spår, 31 år efter att senaste albumet ”Uppståndelse!” kom våren 1985.

Ambitionen var att knyta an till det gamla, men vara här och nu 2016 och in i något slags framtid.

Ambitionen var att vara angelägna i text och musik, visa på närvaro och kraft.

Ambitionen innebar att bara det bästa var gott nog – från var och ens insats över produktion, mixning, mastring och press.

I slutet av månaden maj kommer albumet, eller kanske då dagarna spiller över i juni.

Ja, vi flörtar med Public Image Ltd, Comsat Angels, Siouxsie & the Banshees, Associates, Simple Minds, Ultravox, Roxy Music och Magazine – förebilder för oss i bandet. Men vi flörtar också med oss själva, med både musik vi skapat och med det som vi då gjorde.

Med Charles Storms och Georg Cremoneses hjälp har det gått. Med var och en av bandmedlemmarnas hjälp har det gått.

Tack Gomer Explensch, det finns ingen saxofonist som du. Oh, Ronny Svensson, vilken driven och tung batterist du är. Mark Larsen, dina keyboardinsatser svävar mellan tidsepoker, ogenerat och härskande. Alex Gaby, ditt öra för Kai Martin & Stick!:s komplexitet är osvikligt och vidöppet – ock vilken låt du har gjort! Sist men inte minst, Georg Cremonese, dina idéer, ditt driv och hängivenhet, ditt sällsynta, egensinniga gitarrspel har gjort den här skivan. Samt, tack, Charles Storm, för ditt enastående bidrag, för din passion i uppdraget, för att du tagit Kai Martin & Stick! till en ny nivå utan att tappa vår historia.

I dag, på P4 Göteborg premiärspelas musik från albumet då Alex Gaby, Gomer Explensch och jag gästar Stefan Livhs förmiddagsshow för att prata om inspelningen, om spelningen den 28 maj och om orkestern.

Ja, detta band som skapades den förste april 1978 i punkens vilda virvlar, men för att snart kliva ur den som vi upplevde för trånga kostymen och vidga våra vyer och mål.

 

Det blev ett gäng singlar, det blev fyra album, det blev radio- och tv-framträdande, turnéer, stödgalor, dåliga gig och alldeles fantastiska innan den, som vi trodde, sista spelningen den 10 augusti 1985.

2007 fanns det idéer om att dra igång bandet igen inför 30-årsjubileet, en låt skrevs och gjorde demo på (”Kom över mig”, som nu finns med på [utan titel]). Men logistiken var inte med oss.

Återuppståndelsen fick ligga i träda.

2012 ryckte det i bandet igen. Med planer på att spela hela ”Röd plåt” 30 år efter releasen iscensattes repetitioner med tre nya medlemmar. Gitarristen och kreaturen Georg Cremonese och Kai Martin gästade Augustifamiljen, som tjänade som husband, när Pustervik återinvigdes och där och då blev Göteborg, kanske Sveriges fräckaste rockklubb.

Succén när Kai Martin & Stick!-duon uppträdde med ”Rör, rör, rör dig nu” blev omedelbar och intensiv. Men lyckan stod inte bandet bi.

Två av medlemmarna hoppade av innan första spelningen och sommaren och hösten gick.

Men…

I november 2012 tillkom begåvade, lyhörde och mångfacetterade basisten Alex Gabay. I december återkom den kanske viktigaste pusselbiten för den definitiva återkomsten, Gomer Explensch till Sverige efter en längre tids utlandsvistelse.

Plötsligt var allt i hamn.

Påskhelgen 2013 gick i återuppståndelsens tecken, repetitioner och förberedelser inför de två comebackspelningarna på Scandic Grand Central i Stockholm 6 april och på Pustervik dagen efter gjordes.

Den 5 april gästade bandet P4 Göteborg och programmet ”Luften är fri” för att spela ”Rör, rör, rör dig nu” och ”Du gick igenom mig” halvakustiskt, direkt i studion.

Dagen efter packades turnéfordonet. Spelningarna i Stockholm och Göteborg blev furstligt bemötta. Kai Martin & Stick! var ett angeläget band även på 2000-talet.

Vi kände, att ska vi fortsätta måste det bli till ny musik.

Året efter, när vi spelade på Liseberg (16 juli) inför nära 800 i publiken, framfördes två nya låtar (”Skriet” och ”Fattar (ingenting)”. En och en halv månad senare uppträdde bandet vid en gemensam spelning med Attentat på ett utsålt Henriksberg.

2015, i slutet av maj, visade en repsejour att de ny låtarna höll för planen att göra skivcomeback. Vid spelningen på Gröna Lund (17 augusti), återigen välbesökt, framfördes ytterligare en ny låt (”Strändernas svall”) och bara dagar efter klev bandet in i Cloudchamber, Charles Storms studio. Han var satt att producera det nya albumet och grundinspelningarna gick stabilt och effektivt och över förväntan; det var trots allt mer än 30 år sedan bandmedlemmarna senaste gästade en studio tillsammans.

Ös på Gröna Lund. Foto: ZEBA PEDERSEN LÖWEN-ÅBERG

Under hösten har inspelningarna fortsatt. Produktionen har stegrats, prestation har lagts vid prestation. Under hösten påbörjade regissör och fotograf Johan Carlén och jag projektet med att göra en video till ”Strändernas svall”, en dramatisk film om drygt fem minuter som engagerar, men som också inbjuder till engagemang. I efter texten finns det rekommenderat olika hjälporganisationer för att hjälpa människor på flykt och i nöd.

På en strand någonstans en blåsig höst 2015. Foto: KAI MARTIN

Nu ska alltså allt paketeras och säljas; vi står utan promotionbolag, har inget skivbolag i ryggen; vi är oberoende, vi är stark, vi är stolta.

Detta är [utan titel] och Kai Martin & Stick! 2016.