Bandy – sporten som lockar

Jag klämmer mig in i bilen som ska ta sajten Bandypuls tv-team till Lidköping.

Det vankas derby mellan Villa och IFK Vänersborg och bandy lockar, ett derby än mer.

Villa ligger i topp, försöker befästa sin position. Vänersborg sladdar, men klarar slutspel.

Vi kör genom ett vintrigt Västergötland, kung Bore har dekorerat vackert längs de vägar som Vägverket snyggt hållit rent från snö. Det går undan och vi hinner knappt lämna Göteborg förrän vi är framme vid Lidköping arena, trots E20:s fartkameror och trånga, kurviga struktur.

Jag blir alltid välkommen i arenan, känner mig hemma där och trots att det är fullt i pressrummet – TTela på plats för Vänersborg och NLT där för sedvanlig bevakning av Villa – får jag en plats mellan de båda reporterfalangerna.

Det är ett gott tjôt, kärvänlig stämning, lite gliringar parat med fullt fokus på matchen då den väl drar igång.

Inför kampen delas laguppställningarna ut. På Villas står Magnus Muhrén, Sandvikenikonen, bandykungen som gjorde en framgångsrik sejour i Gais bandy. Han är sedan den här säsongen lagledare av rang för Villa, som suktar efter SM-guld och jobbar strategiskt efter att nå det och inplantera den vinnarkultur som laget kanske inte riktigt har, åtminstone inte då det väl hettar till.

Muhrén är också ombytt och kör uppvärmning, men herrarna som sköter utdelningen av laguppställningarna säger med emfas att Muhrén ska inte spela. NLT:s krönikör vet ju också detta, förstås. Men jag hintar om att det vore kul att lägga ut en bild på laguppställningen på Twitter – och se, det blir gjort.

Innan matchstart pratar med jag med lite bandyfolk från båda lägren. från IFK Vänersborgs sida säger en att han inte vill att hans lag ska vinna. Det blir en lätt märklig räkning på att laget inte vill positionera sig för starkt, för att slippa Västerås, som vänersborgarna mött i kvartsfinal de två senaste åren.

Men oavsett om Vänersborg hamnar femma eller åtta, så är det ju Västerås som trolig serieetta inför slutspelet, som väljer lag.

Bandykungen

Derbyhett – en halvlek.

Hur som helst skulle resonemanget kanske funnits hos det gästande laget, men inledningsvis är det inget som jag märker av. Det är derbyhett, grinigt och underhållande.

Våldsamma satsningar, som när VM-uttagne Martin Johansson far som en projektil och klipper till en offensivt satsande Christoffer Fagerström i 21 minuten. Johansson är fullständigt oförstående till utvisningen, vägrar att sätta sig och har en polsk riksdag med sig själv och i ett försök att åtminstone få någon av domarna att lyssna.

Då var det ändå han som inledde målskyttet efter tredje returen på den hörna som las i elfte minuten.

David Karlsson jagar elitseriens målrekord och knappar in för varje match som går. 2–0 – återigen hörna – efter 15 spelade minuter gör att han närmar sig med stormsteg.

Nu blev utvisningen vinnande för Vänersborg då laget fem minuter senare piskar in en hörna – målskytt var, förstås, Joakim Hedqvist och det var en rackarrökare som sig bör från hans klubba. Å andra sidan, Villa mästerrusare satt ju på botbänken och Hedqvist kunde tämligen ohotad göra reduceringen 2-1.

Det var ett resultat som såg ut att hålla sig mycket tack vare Vänersborg kompakta försvar. Men försvaret gjorde å andra sidan att laget inte hade någon spets eller längd på anfallen.

Efter nära 40 minuter får Villas halv Lars Fall ett spel efter att ha åkt på en klassisk höfttackling av Felix Pherson, tillåtet och snyggt i hockey, men ajabaja i den fartfyllda bandyn. Fall reste sig, åkte i fatt den på väg mot utvisningsbänken åkande Pherson och klippte till en, två, tre gånger bakifrån. Det blev en tia där, för Fall också.

På tilläggsminut tre gjorde så Villa 3–1. David Karlsson, förstås. Som nu kommer än närmare rekordet. Innan match låg han elva mål efter Jonas Claessons 760 mål i elitserien med slutspel.

Innan matchen var slut hade han hämtat in tre mål och är nu bara åtta mål ifrån  Imponerande.

Derbyhett i första halvlek. Avslaget och lojt i andra. Villa bevakade sin ledning och kunde också utöka mot slutresultatet 5–1 – men det var ingen rolig bandy, inget av Vilda Villa, inget av Vänersborg stolthet. Kanske chillar lagen mot slutspelet, men det är ju inte så dumt att positionera sig också.

Noterbart var att de båda före detta Gais bandymålvakterna Jesper Thimfors och David Borvall ställdes mot varandra. Klar godkända insatser för båda två.

Elitrapports matchrapport här.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s