P3 guld segregerar

2009. ”P3 guld” hålls i Göteborg. Igen. Firmafesten som lyckliggör musikbranschen (som sitter i Stockholm) på samma sätt som Way Out West. Ett skäl att få festa. Med samma människor som man annars brukar festa. Och så då lite priser som en del kan sola sig i glansen av, andra inte.

Jag skrev en krönika där och då, reagerade på att av de fåtal kvinnor som nominerats var det bara El Perro del Mar och Lykke Li som knep priser.

Poängen var att det fanns så mycket fler kvinnor att nominera, att galan var otroligt mansdominerad och att jag tyckte det var märkligt att P3 att inte jobba för den bredd som faktiskt fanns (och finns).

Nej, krönikan finns inte på nätet. Det var en publicering i GT och trots ett angeläget ämne hamnade den inte på bristfälligt underhållna gt.se. Men SVT:s program ”Debatt” fick nys om den och någon vecka senare satt jag i i direktsändning och fick förklara min ståndpunkt och höra P3 göra en pudel.

Till 2010-års ”P3 guld” kom Kitty Jutbring att utses till programledare efter en räcka män. Bra. Men kontringen på debatten med att hon kom in som en vagina var milt sagt patetisk.

Och… tja, priserna gav återigen guldregn över männen.

Med 2016-års gala (GP:s Johanna Hagström skriver bra om den här) är det kvinnorna som med självklarhet tar sina priser, precis lika självklart som det skulle ha varit tidigare. Seinabo Sey är en fantastisk röst, en artist med coolness och skärpa. Zara Larsson delar inte bara ett z med Zlatan utan också dennes självklara kaxighet, för att hon har fog för det. Hon vågar sätta fingret på en öm punkt, få dumskallar att reagera med neandertalarhjärnan, men viker inte en tum. Härligt. Little Jinder… tja, en artist mitt i tiden, självutlämnande för förbrännelsens gräns. Dolores Haze ystra glädje över priset för sin skarpa punk smittar, precis som sin musik. Sabina Ddumbas röst kanske kan bli något, men är det ännu inte i den grad att hon ska premieras. Robyn är där och snor sin del av kakan, förstås. Och så då Silvan Iman, som upprätthåller så mycket attityd som rämnar när prestigefyllda Guldmicken blir hennes. Häftigt!

De är alla unga, de är alla starka. Precis som myten om rock’n’roll och artistiskt skapande.
Men, det finns en annan sida av myntet när jämställdheten tagit plats och det är de blickar som vänds bort från de artister som har skapat över en längre tid; Thåström kom med ett utmärkt album 2015 (”Den morronen”), Anna Ternheim likaså, Lädernunnan gjorde comeback med ”Whatever”, som är lysande, och Commando M Pigg sällade sig till dem som kom åter på rockscenen. Joel Almes ”Flyktligan”, min favorit 2015, fanns inte med i någon kategori och Anna Järvinen är alltid en favorit, men inte heller hon nämns i P3 guld sammanhang.

Thå1

För gammal för P3 guld…? Foto: KAI MARTIN

Thåström får måhända sitt utrymme hos P3. Lädernunnan får det inte och då Commando M Pigg spelades var det i P4. Kanske blir det något ton från Ternheim och Alme.

Sthlm5

Inget för P3 guld. Foto: KAI MARTIN

Jo, P3 har i sin programförklaring skrivit ”P3 är ung public service. Samhällsjournalistik, populärkultur, humor och relationer är bärande delar. P3 guidar till den nya musiken och lyfter fram nya svenska artister.” Men när gå gränsen vid ung…? Och varför ska inte P3:s lyssnare få möjlighet att upptäcka äldre musik och musiker…

Håkan Hellström fick Guldmicken 2014, fyllde några månader senare 40 år. Är det då kört för honom framgent? Thåström, som aldrig någonsin nominerats, vilket i sanning är märkligt, fyller 59 i mars. P3? Nix. Kents medlemmar är medelålders, men upptäcktsresande i musik; har bandet ingen utsikt att sno åt sig något pris på p3 guld…?

KM&S!

För gammal för P3 guld…? Foto: ZEBA PEDERSEN LÖWEN-ÅBERG

Ja, Kai Martin & Stick! – som aldrig någonsin hamnat i någon nominering av detta slag – kommer med ett nytt album under våren 2016. Men att vi, trots kvaliteter eller ej (det är till andra att avgöra), riskerar inte att hamna på P3 guld och än mindre spelas i kanalen, av samma premisser som gjorde att Lädernunnan inte spelades där.

Märkligt. Tycker jag. För kriterier för ny musik är väl om den är precis gjord, att den väcker nyfikenhet och har kvaliteter; inte att artisten är  för gammal…?

Personligen tycker jag det är en farlig väg att gå om det tänket utvecklas. Segregation har vi för mycket av i Sverige.

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s