En dag och en man och en stad

En man vaknar tidigt på morgonen. Ja, så tidigt att han vaknar en stund innan hans hustru vaknar och hon behöver vakna verkligt tidigt, för det kräver hennes arbete med de tider som hon har.

Han ligger och ser solens strålar, något som denna vår och ytterst bleka sommar kan räknas som en raritet, smita in mellan de neddragna persiennerna. Det verkar bli en fin dag, tänker mannen, medan hans hustru snusar sött vid hans sida, jämna, fina andetag; andas in, andas ut. Hon väcks inte av sitt alarm på mobilen, utan har för vana att reagera precis innan det slår på och kan därför inte störa sin man, som hon tror ligger och sover vid hans sida, så som han borde.

Hon går upp, gör sig i ordning i badrummet, äter en hastig frukost och går in i sovrummet för att ge sin man en kyss i nacken, som hon brukar, innan hon åker. Mannen har faktiskt vänt om, slumrat till och kyssen får en milt uppvaknande effekt, en ljuv vibration av den kärlek som finns mellan paret sedan dess att de träffades för ett antal år sedan.

Mannen och kvinnan lever i en god, kärleksfull relation.

Kvinnan lämnar huset, mannen fattar en bok som han håller på och läser, lyckas läsa slut den tämligen tunna romanen av deckarkaraktär och hinner tänka, innan frukost, att det där knappast var den där författarens starkaste alster.

FRUKOSTEN

Mannen gör i ordning inte bara sig själv utan också sin frukost. Han har för dagen klätt sig i kostymen, en svid inköpt under den senaste New Yorkresan vid ett besök på det anrika varuhuset Maceys. Kostymen är gråblå, svagt smårutig och till den bär han en rosarutig skjorta; alltså ingenting av de loppis- och secondhandfynd som mannen annars stolt bär, enär han gillar att hitta kläder med speciellt signatur och av god kvalitet.

Morgonen är definitivt god, frukosten likaså; yogurth med frukt, müsli, ekologiska russin och valnötter; ingredienser som han läst ska främja hälsan, tarmarna och hålla cancer på avstånd. Till detta dricker han en försvarlig mängd te med mjölk i (först mjölk, sedan te; något han också har fått för sig är korrekt i tedrickarsammanhang) och för dagen har han inte mindre än två rostade smörgåsar med marmelad på och två rågbrödssmörgåsar med leverpastej respektive ost på. En försvarlig morgonmat, med andra ord.

Under tiden som tevattnet kokat har mannen effektivt tömt diskmaskinen.

Han har redan innan frukost både klätt och rakat sig, något som egentligen inte är så vanligt. Men mannen inväntar hantverkare, som skulle kommit för en och en halv månad sedan, men som av olika anledningar har dröjt med att komma.

Både barnen har i hast lämnat huset utan att äta frukost i vanlig ordning. En vana han har svårt att förstå, men de är åtminstone noga med att passa tider och är exemplariska i skolan.

Han hinner borsta tänder och dristar sig till att gå på toaletten, även om han är övertygad om att det är just då som det kommer ringa på dörren.

Det sker inte, istället kan han fortsätta sina morgonbestyr i lugn och ro, för att sedan sätta sig framför teven och åtminstone se en period av nattens NHL-hockey, där det handlar om slutspel i jakten på den åtråvärda Stanley Cup-pokalen.

Under tiden som han tittar på matchen tittar han också på klockan och bestämmer sig slutligen för att ringa chefen för hantverkarna. Det tutar upptaget, men ihärdigt slår mannen ytterligare en signal och får svar. Hantverkarchefen är uppriktigt generad över att han har glömt bort löftet om att komma, han gör upp med mannen om att komma näst på följande dag.

Mannen stänger av teven, tar på sig skor och tar med sin väska där han lägger en av de kepsar han har, i dag den så passande sommarkepsen av linnekaraktär, för solen strålar och det kan anas en värme som inte varit så flitig denna köldslagna, regnvåta och blåsiga vår.

CYKELTUREN

Han sätter på larmet, går ut ur huset, öppnar garageporten, tar ut cykeln ur det mer än välfyllda garaget, som är packat i väntan på att hantverkarna ska komma och göra färdigt det jobb som utlovats i källaren.

Han knäpper på sig hjälmen, spänner spännen runt kostymbyxorna och slänger ena benet vigt över cykelramen samtidigt som den fjärrstyrda garageporten sluts bakom honom i den stund han beger sig ner på stan.

Han inleder sin av olika göromål fyllda dag med att åka till en psykolog, helt enkelt för ett inledande samtal för att få bukt på den besvärande trötthet som drabbar mannen. Det har varit så i perioder, en stressfylld tid på det jobb som mannen inte längre arbetar på gav en sjukskrivning över ett par månader och senare bestämde sig mannen för att tacka ja till ett avgångsvederlag och är nu arbetssökande. Men den där tröttheten besvärar honom fortfarande; nej, inte frekvent. Året har så här långt varit fint, men i maj slog den till och förvånade nog mannen en smula.

Lokalen där mannen träffar psykologen är mörk på grund av neddragna persienner, två fåtöljer står ställda mot varandra med ett bord emellan. Några lampor lyser upp den annars dunkla, prydliga lägenheten. Samtalet börjar och mannen har inga problem att tala för sig och den inledande kontakten med terapeuten görs. En timme raskar i väg och mannen befinner sig snart ute på gatan igen, sätter sig på sin cykel och beger sig ner på stan.

Vid en brant backes slut tar också cykelbanan abrupt slut. Det är inte ovanligt att det i den här staden skyltas bristfälligt för cyklister, att utmarkerade cykelbanor plötsligt upphör. Men här handlar det om att några gatuarbetare satt upp staket mitt i vägbanan med påföljd att cykelbanan inte längre finns. För bilar visar man med pilar på alternativa färdvägar, men för cyklister sker inte sånt; förmodligen för att arbetarna själva inte cyklar och inte har en aning om att det vore en vettig idé, eller också menar de att cyklister ändå är anarkister i trafiken; det får gå som det går.

STADSPROMENADEN

Mannen ställer så småningom sin cykel vid ett av stadens torg, promenerar sen ner för stadens gator, går in i ett varuhus för att gå in i en annan, besöker en affär för att gästa nästa. Han är på jakt efter cederolja, eller åtminstone galgar av cederträ, för han har sett illavarslande flyfän i huset och framför allt där han har sin samling av kostymer, kavajer och rockar; material som mal gillar och som mannen inte gillar att mal gillar. Cederträ är något mal inte tycker om, har mannen läst, och det är bra.

Han hittar inte vad han söker, men får åtminstone fatt på cederträblock, som han köper två förpackningar av.

Mannen fortsätter sin promenad på stan, kommer ner till ett prylvaruhus som inte har vad mannen efterfrågar. Men han köper åtminstone en kantsax för att kunna göra iordning i den allt mer eftersatta trädgården.

Mannen fortsätter ut på stadens gator och får genom ett slags intuition infallet att gå in i ett varuhus beläget i en sedan länge nedlagd biograf. Även detta är en butik som erbjuder allsköns meningslösheter, men där hänger de facto galgar i cederträ, tre för de facila priset av 79 kronor; mannen köper tre förpackningar, som doftar vad de lovar.

I den nedlaga biografen finns också, på det som tidigare var balkong, en skivaffär. Mannen går upp dit och köper, helt otidsenligt i en tid av nedladdning och gratislyssande, två cd-skivor; en med en artist som han håller kär, en sångerska med stark karaktär, speciella låtar och en fantastisk röst, en med ett band där gruppens sångerska har ett genuint intensivt uttryck.

Mannen fortsätter ut i solen, promenerar runt och kikar in i olika affärer en smula planlöst. Han tittar in i en secondhandbutik, men utan att finna något. Går in i nästa, men är nöjd. Han går ner mot sin cykel, träffar en kvinna som han känner och pratar med henne; hon förklarar att hon inte bara har missat en lunchdejt och att hennes telefon plötsligt lagt av, hon har dessutom sorg då hennes mamma har gått bort. De står och pratar om det och skiljs sedan åt.

SNUSNÄSDUKEN

Mannen cyklar vidare och åker för att hämta ut biljetter till ett större evenemang i staden; det är dyra biljetter, men han vill överraska sin hustru och hoppas, trots att det inte är något av hans favoritorkestrar som ska spela, på en fin kväll när det väl är dags. Han parkerar sin cykel, kommer i samspråk med en vän och arrangör i staden, de båda småpratar en stund, en musiker kommer förbi och stannar till för en stunds samtal, innan alla bryter upp. Mannen köper sin bokade biljetter och går sedan in i ett varuhus med second handprylar. Ingenting faller mannen i smaken, å andra sidan har han sina garderober fyllda, men köper ändå en grön snusnäsduk i siden med vita prickar för 50 kronor.

På vägen från varuhuset, precis efter att han har låst upp sin cykel och promenerat mot cykelbanan, träffar han en ung vacker kvinna som mannen känner sedan tidigare. Hon är producent för en filminspelning och berättar om den. Det blir åter en stunds trevligt samtal i den milda vinden i det strålande solskenet innan de båda skiljs åt med en kram.

TRÄDGÅRDEN

Han cyklar hem,  känner sig hungrig och värmer rester i mikrovågsugnen. Tröttheten sköljer över honom och han går och lägger sig, sover i jämt en halvtimme, går upp, tittat på de två resterande perioderna av nattens NHL-hockey, samtalar med sin hustru och tar sedan på sig arbetskläder och går ut i trädgården. Där rensar han i rabatter, knyter upp väl yviga grenar till björnbärsbusken och klipper gräsmattan.

När han kikar på klockan inser att han det är dags att hämta bilen, som hustrun parkerat utanför den zon med vägtullar som staden inrättat för att få inkomster till ett gigantiskt järn- och pendeltågsprojekt, som staden definitivt behöver för att få bort den trafikinfarkt som allt som oftast inträffar vid rusningstrafik.

Han tar av sig arbetskläderna, tar på sig vardagskläderna (kostymen har han sedan tidigare tagit av sig, hängt på den från Maceys medhavda galgen och hängt ut för vädring på balkongen) och larmar åter huset för att sedan bege sig av. Han har med sig återvinningsmaterial, som papp, plast och metall för att lämna i containrarna som finns på vägen.

Han sitter i bilen en stund för att få tiden att gå, kikar i sin smartphone, läser artiklar och kollar Facebook. Så startar han bilen, kommer hem till det fortfarande tomma huset; dottern tränar, sonen och hustrun är på stan. Hon kommer hem och serverar sin man medhavd sushi, som mannen får till middag. De samtalar om dagen, hon berättar om sin arbetsdag, mannen säger inte så mycket, men säger att han har köpt galgar av cederträ, något som hon redan har noterat.

Han går upp och hänger upp plagg på de nyinköpta galgarna, lägger cederblocken i de klädpåsar som kostymerna hänger i och hoppas att malen inte ska trivas.

Det är fortfarande ljust då han hustru kommer och säger att hon är trött, vilket är begripligt, hon har haft en lång dag. Hon går och lägger sig långt tidigare än vad hon brukar. Mannen sitter kvar vid sin dator, tittar runt lite grand, skriver i sin blogg, betalar räkningar och känner att även han börjar bli trött.

Det är fortfarande ljust ute då mannen går för att borsta tänderna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s