Promenerar i maklig takt till ett lunchmöte vid Götaplatsen.

Är ute i god tid, tar vägen över Annedal, spatserar förbi horder av Samskolebarn vid Föreningsgatan och strax innan jag ska korsa Karl Gustavsgatan hör jag något metalliskt slå mot asfalten samtidigt som uppmärksammar att någon fallit och vad som är en syrgastub faller till trottoaren.

En kvinna med barnvagn är precis där det sker. Stannar i den rätt så branta backen som den delen av Föreningsgatan utgör och en annan kvinnan på andra sidan gatan går dit för att hjälpa.

Jag ansluter samtidigt som den andra kvinnan undrar om jag kan hjälpa till.

Det är en äldre man som trillat, men han har fallit förhållandevis lindrigt, huvudet har klarat sig och bortsett från lite skräp på de bruna byxorna verkar han vara fit for fight.

Han skämtar med de unga damerna och säger ”Mon dieu, hur kunde det gå så här”, men tackar ja till hjälpen han får att resa sig. Syrgastuben, som jag på håll trodde fallit i gatan, visar sig vara en systembolagspåse med två flaskor champagne.

Mannen kommer från Systembolaget, men klockan 20 över elva en förmiddag var det väl egentligen inte det han bäst behövde, för det visar sig att balansen, eller bristen på den snarare, inte är den bästa på grund av berusning.

Han är en proper man, som om det skulle spela någon roll, enligt uppgift 80 år, är på gott humör, men ostadig. Jag och den andra kvinnan följer honom dit han bor, där kommer en vän till mig som är granne till mannen och kvinnan smiter iväg. Vi tar över, ser till att han kommer in i porten, trycker ner hissen och jag placerar mannen där med sin påse och önskar honom lycka till, går ut i solen pratar med min vän, stämmer av våra respektive liv och båda är vi glada att vi inte är i den äldre mannens situation.

Jag hastar iväg till mitt möte, kommer precis och får en trevlig timme i gott sällskap.