På Nätet kan man göra upptäckter.

Så då jag hittar projektet Maskinpop från Vislanda blir jag glad. Framför allt och förstås för att gänget gör en version av Kai Martin & Stick!:s ”Jag dansar inte” – den låt som gitarristen Peter Bryx och jag först av alla de som vi skrev för bandet efter att vi träffats 1978.

Kai Martin & Stick! 7 oktober 1978. Debuten. Foto: Lauri Dammert

Maskinpops version på Soundcloud är syntig och påminner kanske mer om det hemliga spår på debutalbumet ”Biomusik”, där vi gör ”Jag dansar inte” tillsammans med Cosmic Overdose, som någon dessutom gjort en fantastisk video till.

Men det är en vital, rolig variant av låten, som uppenbarligen smittar.

För i natt drömde jag om en spelning med Kai Martin & Stick! som var en ren sensation. Det var fullsmockat med människor och när vi spelar ”Jag dansar inte” som extranummer är allsången total. Problemet är bara att bandet slutar spela mitt i. Vi kommer aldrig till andra versen och vi står och diskuterar hur vi ska fortsätta, ljuset tänds och kvar står några ivriga entusiaster som väntar på mer, men de är blott en handfull, lokalen något slags sliten gymnastiksal och allt var bara en dröm – i dubbel bemärkelse.