Teater:

EN MYCKET LITEN MÄNNISKA

Är det tidsandan eller slumpen? Men så tätt på i Göteborg… Marit Kapla har precis kommit med sin roman ”Barnsäng” om ett komplicerat havande och en förlossning med komplikationer. Nu ställer filmregissör och manusförfattare Lisa Aschan sitt sceniska förstlingsverk ”En mycket liten människa” på Studions scen. En pjäs om en förlossning med komplikationer. Om hur barnet söker anknytning till sin mamma och hon i sin tur pendlar mellan längtan till barnet och lusten till en bekräftande man. Ensamstående som hon är. Vagt i kulisserna mormodern, som kliver in för en – överdrivet, men omsorgsfullt – hjälpande hand.

Caroline Söderström fångar sin roll som den ömsinta, men ömhetstörstande modern väl. Önskan om att vara den goda mamman och den lustfyllda längtan efter sexuell närhet till en vuxen. Maria Hedborg, Backa Teater-veteranen som jag inte vet när jag såg på scen senast, håller ett skirt ljus över sin roll som mormor (och senare sjuksköterska).

Mannen, Valter Nilsson-lik, spelas av Bakri Wassan som en staffagefigur. Han kommer in, älskar, svarar på frågor, går. Än mer i bakgrunden Aida Esmaizedeh Davani, som man kanske kan önska en bättre utmejslad roll. Praktikant från Teaterhögskolan i Malmö som hon är.

Men det är förstås relationen mellan modern och barnet som är i förgrunden. Lisa Aschan har listigt format dialogen mellan två människor, det nyförlösta spädbarnet och mamman. Där barnet talar, gråter och kvider utan att hans mor förstår. Hon, i sin tur talar till barnet som mödrar plägar göra.

Ja, det finns ett komiskt grepp i detta. Mattias Nordkvist, storvuxen, nära nog naken och för rollen slätrakad, som bäbis i en karg replikföring gentemot sin mamma. Längtan efter anknytning, rädslan för att bli lämnad och att somna, då allt blir mörkt. Moderns otillräcklighet och pendlandet mellan moderskapets uppoffring och viljan till vuxenliv. Till detta dör hennes mamma och mitt i glädjen över sitt nyfödda barn sorgen efter sin avlidna mamma.

Jo, det ryms mycket i denna drygt existentiella timme där man får följa mor och son från förlossningen till att han blir knappt ett år. (Han räknar emellanåt prydligt upp hur gammal han är i dagar och timmar.) Det finns ömhet mellan dem båda. Ja, så intimt att Mattias Nordkvists barn ammar mammans bröst. Det finns också något ömsint i hur hon badar sitt barn. Det varma vattnet som för honom, som vill åter till livmoderlivet, tillbaka till där han en gång skapades och frodades sin första månader i det inre livet.

Men det finns också en intimitet då mannen agerar älskar åt modern med spädbarnet i samma säng. Där lusten vinner över omsorgen över barnet bredvid.

”En mycket liten människa” blir en sorglig komedi, men jag tror inte riktigt det är avsikten. Det är ju dramatik med längtan och oförmåga till närhet i det vackert dunkla ljuset på scen. Scenograf – och kostymdesigner – Annika Tosti har gjort ett styvt jobb med scenrummet tillsammans med ljusdesigner Sofie Gynning, som en 1600-talsmålning. Tillsammans med kompositörerna Jacob Haage och Sarah Assbring (= El Perro del Mar) adderas ytterligare stämningar i rummet.

Här vilar ett allvar, ett sorgestråk, som så småningom förlöses, över föreställningen. Då klingar det märkligt med skratten, förutom i den igenkännande tittut-scenen, som är charmerande. Men jag förstår dem.

Mattias Nordkvist (han gör en fantastisk och ickeironisk roll) som bäbis, som det byts blöja och kläder på, som bärs i sele, som lär sig rulla runt och senare stapplande gå… ja, det lockar fram mer än ett leenden.

”En mycket liten människa”, Studion, Göteborgs stadsteater. Premiär 11 september 2026. Spelas till och med 29 oktober.

Av och i regi av: Lisa Aschan.

Scenografi och kostymdesign: Annika Tosti.

Ljusdesign: Sofie Gynning.

Kompostiör: Jacob Haage och Sarah Assbring.

Maskdesign: Maria Agaton.

Ljuddesign: Tommy Carlsson

I rollerna: Caroline Söderström (mamman Maria), Mattias Nordkvist (spädbarnet), Maria Hedborg (mormodern/sjuksköterska), Bakri Wassan (mannen), och Aida Esmailzadeh Davani (barnmorska på förlossningen/kvinnan på gatan)