Dans:

THE TWIN OF THE CLONE IS THE RAT THAT LIVES HERE

Göteborgsdansarna Anna Hallqvist och Anna-Greta Himmer vill utmana med sin dans. Inte bara fysiskt utan också intellektuellt. ”The twin of the clone is the rat that lives here” i en avskalad, brutalistisk före detta industrilokal i Galmestadens fabrikers industriområde blir en scen för en spännande och intensiv dansföreställning. Ja, intensiv, trots att den börjar som i ett slags spöklikt, kontemplativt tillstånd med Anna Hallqvist i ett badkar i all stillhet. I en annan vrå sitter Anna-Greta Himmer och bidar sin tid.

Tanken med dansverket är vill man utforska förnyelse genom självhjälp i strävan efter det innersta. Följt av frågorna: Hur renar vi oss? Vill vi rena oss?

Pretentionen och avsikten är det inget fel på. I detta kala rum, som utnyttjas till fullo för rörelsen, finns rekvisita som symboler, men där somt också blir redskap för föreställningen.

Badkaret blir en sällsam spelplats för rörelser där Anna Hallqvist inledningsvis ligger stilla med det blonda, långa håret hängandes utanför för att sedan, som i slowmotion, försvinna ner i karet och försvinna. Plötsligt dyker hon upp för en intensiv, märkligt vacker dans med badkarets trånga rymd som utrymme. Så klingar det av.

Fokus på Anna-Greta Himmer, som rör sig ur sin vrå samtidigt som hennes blonda, flätade hår är fastbundet i ett snöre. Hon försöker komma loss, närmast smärtsamt. Viljan är stark. Mot friheten, mot det nya, mot sin egen, ofjättrade motorik. Hon rör sig i rummet, mot väggarna. Utforskar rummet och möter så, som en spegelbild, Anna Hallqvist. Så börjar symbiosen.

Är de båda egentligen en och samma. Iklädda skira blusar, lårlånga shorts och liknande frisyrer kan det ju vara så. Initialt skilda, men ju längre föreställningen skrider desto mer samma blir det.

Dansen är ljudlös, endast ackompanjerad av de allt mer häftiga andetagen. Ingen musik, förutom en försiktigt sång av Anna-Greta Himmer. Men ljud från en motor, från en motorsåg, som i sin tur tjänar som repetitiva rytmer som blir ett dansant groove. En trasig teve-skärm visar scener av de båda dansarna, som inte bjuds på live. I en slajmig, grön vätska i en glasskål doppar först Anna-Greta Himmer sitt ansikte och sedan, med håren förenade i en fläta, Anna Hallqvist. Tillsammans står de sammanlänkade inte bara i håret utan som i hela sina fysionomier.

Men renandet…? Det söker jag fortfarande efter. För mig blir ”The twin of the clone is the rat that lives here” en föreställning om sökandet efter symbios. Men det blir inte en mindre fascinerande dansföreställning för det, som en förundran om föreningen.

”The twin of the clone is the rat that lives here”, Symbiont culture, Gamlestadens fabriker, Göteborg. Premiär 5 juni 2026. Denna recension baserad på föreställningen 6 juni.

Av och med: Himmer & Hallqvist.