Konsert

DAVID URWITZ med PÄR ÖJEROT

Villavallekulla, Kungsladugård

Man kan följa en artist mer eller mindre sporadiskt. Gå på konserter genom åren. Göra en och annan intervju. Notera uppdateringar på Facebook eller Instagram. Så är det med David Urwitz. En lågmält envis artist som för många kanske flugit under radarn, men som ändå har sina modiga nära 40000 följare på Spotify och en lika hängivna konsertbesökarskara – oavsett om det handlar om Stenhammarsalen, Taubescenen (salig i åminnelse) eller en trädgård nära dig.

Så upptäcker man att det plötsligt har svindlat iväg sisådär 17 sedan den där debuten – albumet ”Det var väl inget mer med det” – som tokhyllade på sina håll. Han har varit modest flitig sedan det där album som han trodde skulle bli både det första och det sista (av ett tänkt sommarhus blev det en ”sista” satsning på musiken). Till dags dato handlar det om nio album (inklusive samlingsalbument för Norge 2010 och ”Ett försök till samling” 2015), singlar och samarbeten med förebilden Peter LeMarc och producenterna Andreas Dahlbäck och Charles Storm samt ett oändlig antal skrivna låtar. På vägen har det blivit podd (”Prata med hantverkare”) och sidekick till Morgan Larsson i ”SöndagsMorgan” i P4. På samma väg har han blivit familjefar, livets vindlande, äventyrsfyllda väg. Klart att det ska skrivas och sjungas om. Klart att det fyller anteckningshäftet och notboken.

David Urwitz är inte främmande att möta sin publik på speciella ställen. Tidigare har han gjort turnéer med trädgårdsspelningar. Dykt upp tillsammans med någon ackompanjatör i något villaområde för en stillsam konsert med hög närvaro och stor närhet.

Så när Valle Erling, som förra året färdigställde sin trädgårdsscen vid huset i Kungsladugård, kallade var svaret givet. De har mycket gemensamt. Båda är förtjusta i Eldkvarn. Valle är också han låtskrivare och sångare för sitt band Valdemar. En berättelses väsentlighet förenar även det, gärna tonsatt.

Jag har inte varit på någon konsert med David Urwitz på många år. Men det intima formatet som den här konserten bjuder lockar. Det blir avslappnat, häng med människor som man inte känner och det öppnar upp möjligheter om man orkar vara nyfiken. I trädgården är det ordnat med bar och en disk med Foodtruck Babembas västafrikanska mat. Kvällen hukar under gråa moln, filtar och jackor tas på hos publiken, som ännu inte fått någon musik att värmas av. Himlens oro gör att spelningen kommer igång en smula tidigare än det var tänkt. Men med alla på plats var just det egalt.

David Urwitz har med sig sin kompanjon Pär Öjerot, gitarrer, sång och munspel, som adderar David Urwitz trakterande av elpiano och gitarr.

Han är en singersongwriter i svensk dräkt med sin egen ton och personlighet. Han behöver sällan ta i för att göra sina berättelser hörda och arrangemangen, som många gånger kläs på på albumen med både band, blås och stråk, är här lätt avklädda. Ja, ibland in på huden.

Det var som sagt ett tag sedan jag såg honom. Jag famlar i minnet, men tror att det var just nämnda Taubescenen och kanske tio år sedan. Han hade ju då haft några år på sig på scen och som artist. Men rekapitulerar jag spelningen så var det präglat av nervositet, som om det saknades självtillit. Av det finns det inte ett spår nu. Han är avslappnad. Är en utmärkt berättare som vecklar ut historierna både i och mellan låtarna, som en solfjäder, rik på både färg och händelser och inte sällan humor.

Nej, jag följer inte med i hågkomst av samtliga låtar – min närvaro med trollhättesonen har som sagt varit lite på och av – men gillar stunden som bjuds på scen. Efteråt ber jag att få kika på låtlistan, men David Urwitz ursäktar sig med att den nog inte stämmer. Det var någon som åkte ut för en annan som kom in.

Precis så i stunden av ett här och nu som konserten var – före regnet som höll sig precis till det sista ackordet klingat ut.

Och kvällen fortsätter inomhus när regnet piskar på. Möten med människor jag inte träffat och någon jag inte sett på år. Livsöden utväxlas, samtal, förtroligheter. Ungefär som någon David Urwitz-låt.

David Urwitz och Pär Öjerot, Villavallekulla 1 juli 2022 – den tänkta låtlistan:

1. Tror du det blir bättre då
2. Ta mig över dom ängar
3. Allt jag sa
4. Jag kunde inte sagt det bättre
5. Bara stanna en stund
6. Brevlåt till Isabella
7. Och sedan modet
8. 10 år
9. Fråga nån som vet
10. Öppna ögonen
11. Enkelt
12. Tills allt blir bra
13. Lycklig
14. Nån annan ska sjunga sången jag sjöng
15. Hej då