Show
MACKEN
Med: Anders Eriksson, Claes Eriksson, Jan Rippe, Per Fritzell, Knut Agnred, Charlotte Strandberg, Lasse Beischer och Den Ofattbara Orkestern under ledning av Anders Ekdahl
Manus och regi: Claes Eriksson efter tv-serien ”Macken”.
Scenograf: Rolf Allan.
Kostym: Ulrika Wassén.
”Macken” – en publiksuccé redan i premiären. Foto: JAN ELLSINGER
!!!!
Lorensbergsteatern, Göteborg
Publik: Utsålt!
Bäst: ”I ditt bagage” fortfarande helt hysterisk.
Sämst: Några övergångar tappar från en scen till en annan, men det är anteckningar i marginalen.
Fråga: Kommer det verkligen räcka med hundra planerade föreställningar?
Hur firar man en teater som fyller 100 år…?
Genom att sätta upp tv-succén ”Macken”, som firar 30 år.
Det blir med andra ett rejält jubileum och en aldrig sinande fest. Åtminstone inte förrän de utlovade hundra föreställningarna tagit slut.
Ja, det kan ses som ett givet koncept att låta Anders Eriksson och Jan Rippe dra på sig Roys och Rogers overaller, köra in bilar i mackens garage, skrämma upp den beiga kunden eller den argt uppgivna Opelägaren och börja leta efter hans vita klenod. Men är en strålande tv-succé detsamma som en given scenframgång…?
Tja, det tog ärligt talat inte lång tid innan svaret kom från en kräsen och måhända blasé premiärpublik. ”Macken” är och förblir en folklig framgång, som går över alla gränser. På scen liksom i tv-serien bjuds humor som lockar till skratt utan att vara satirisk, elak och plump – och, ja, det går att skratta sig fördärvad till annat än Jack ass-humor, tro mig.
Redan från start slungas både publik, orkester och skådespelare in i nostalgi; det är igenkännandets stund och det kan vara bedrägligt. För varje replik och scen är härtappat från tv-serien.
Men här finns kvaliteter som spiller utanför tv-rutan och scenkanten.
Trivs på scen. Anders Eriksson, Claes Eriksson och Knut Agnred trivs på sin ”Macken”.
Foto: JAN ELLSINGER
Det står så klart och tydligt att ensemblen, från minsta roll till allestädes närvarande Anders Eriksson och Jan Rippe, har så förträffligt roligt. Det känns och med ett spel på scen som snabbt går i lås parat med en publik som girigt slickar i sig var enda replik och sång… ja, då är succén given.
Per Fritzell och Knut Agnred kliver ut och ur sina lustiga farbröder och ja, Knut Agnred är förvisso inte 14 år och konfirmand, men han lyckas åter göra ”Konfirmationspresenten” (läs ”Farsan, jag vill ha en synt”) till en kioskvältare. Den är helt enkelt lika tokig som Per Fritzells countrypastisch ””Truckdriving song” med sina otaliga tonartsbyten är underfundig.
Och, ja, ”Man ska ha husvagn” får hela salongen att gunga!
För det är en sådan kväll där premiärpubliken bjuder på allsång i finalen.
Visst, ”Macken” är 30 år och därmed är ensemblen också lika många år äldre. Det märks förstås. Framför allt i ”I ditt bagage”, som nog är något av det mest hysteriska som levererats av svensk producerad television. Men på scen lyckas man ändå behålla det mesta, även om tempot egentligen är lägre.
Lasse Beischer har fått den tunga uppgiften att ersätta Peter Rangmar, som ju avled blott 40 år gammal 1997. Beischer axlar rollerna med den äran utan att kopiera för mycket. Samma sak med Charlotte Strandberg, så rutinerad på musikal- och showscenerna, som tagit över Kerstin Granlunds rika kvinnogalleri.
99 föreställningar sägs alltså återstå av uppståndne ”Macken”. Det är vad Claes Eriksson, föreställningens mæstro, har sagt. Men jag tror inte jag lovar för mycket då jag säger att publikens förtjusning kommer ge scenversionen av ”Macken” ett långt mycket längre liv.
”Macken” står kvar. Scenföreställningen av ”Macken” kommer få ett långt liv.
Foto: JAN ELLSINGER