Teater:

ÅSEXUELL – EN VÅT KÄRLEKSHISTORIA

I Uddebo i skuggan av det forna väveriets nedlagda industri har en spirande kulturell startat. Huset har blivit till ett stort aktivitetshus med ateljéer, verkstäder, musikstudior och surdegsbageri. En kreativitet som lever och frodas. Genom Uddebo, beläget mellan Tranemo och Svenljunga, rinner ån Assman, vars vatten lustfyllt ger energi till denna märkliga, underhållande föreställning. Eller performance, som aktörerna väljer att kalla det.

Louise Halvardsson, författare och punkpoet, blev förälskad i Assman, i vattnet och dess renande kraft. Om detta skulle det nu berättas. En diktsamling skrevs och tillsammans med Badkaret Scenkonst, den konstnärliga performancegruppen från just Uddebo, har en timmes roande, underfundig och utmanande uppsättning skapats som det sannerligen skvätter om. Ja, vatten från ån används rikligt. Men publiken sitter trygg från vätan.

Allt inleds med ett slags preludium med en avtalsförklaring från Louise Halvardssons sida. Om varför hennes kärlek till ån blossat upp. Hur respekten för vattnet och dess renande, helande och energigivande effekt blivit till en kärlek. Ja, till en åtrå. (Jo, hon är inte sen att använda å som förtydligande i sin text, utan att det blir löjligt.)

En soppåse i plast med sitt prassel får bli det plaskande vattnet från Assman. Nedklivandet i vattnet, hur det omsluter henne, ger upphov till ett ”Å”, som vi badare förtjust förskräckt använder oss av. Men som också vidareutvecklas till det ”Å” som vi använder för att uttrycka njutning i det sexuella samlivet.

Det är listigt, det är underfundigt och roande. Men också eftertänksamt. Förklaringen av respekten för vattnet. Hur isen lägger sig som ett kyskhetsbälte, som man inte bör bryta, trots ambitionen att bada året om. Relationen till Assman är stark, beroendeframkallande och ackomponjeras av henne a capella-sång till tidiga punkbandet Buzzcocks ”Ever fallen in love (we someone you shouldn’t’ve?)”.

När Badkar Scenkonst med aktörerna Sarah-Bo Åkergren och Hedda Braun gör sin entré blir det vatten på riktigt. Sprayflaskors mjuka regn, försiktigt inledande efter en koreografisk, sökande ringlek, som sedan öppnas för att låta vattnet flöda över främst Louise Halvardssons och Sarah-Bo Åkergren. Det blir en sensuell lek. Njutning och med det återkommande ”Å”, som ju nu kan tolkas dubbelt och som publiken lystet stämmer in i. Hedda Braun ackompanjerar med sång och en regel, den lilla handorgeln, som ett spinnande mantra. Sarah-Bo Åkergren håller i en meditationsstund för ett ögonblick. Allvaret och tystnaden sänker sig för en stund innan berättelsen, eller underhållningen fortgår.

Sprayflaskorna växlar till dunkar och den lilla uppblåsbara plaskdammen fylls med inte bara med vatten utan också av skådespelarna. Scenlösningen är enkel. Avskalad. Ren. Tre emaljerade pottor står på scen. Långt in i föreställningen får de sin förklaring. Sara-Bo Åkergren drar ned byxorna och blottar sin bak med bokstäverna S och M på rumpan. Sedan följer Hedda Braun – med A och S – och Louise Halvardsson – med slutbokstäverna A och N. Assman. De låter sitt vatten gå, strila starkt ned i pottorna. Ett oklart statement där pottorna lyfts till ett skål.

Provocerande? Äh, jag vet inte. Mer ett konstaterande där Hedda Brauns viskande ”Jag kan inte” ekar i den förundrade salongen.

Ja, en märklig performance. Men också en föreställning som stämmer till eftertanke. Jag tänker mig att textilverksamheten i Uddbo var beroende av sitt vatten, vilket förstås invånarna i brukssamhället också var. Men med industrins kraft och dominans var vattnet säkerligen kraftigt förstört av textilberedningens gifter. Nu många, många år efter att väveriets verksamhet lagts ner har Assman återhämtat sig, renats och är värd att vårdas– och hyllas. Det gör ”Åsexuell – en våt kärlekshistoria”. Dessutom gör det mig sugen på att bada där. Får kanske ta mig de åtta milen österut för att testa.

”Åsexuell – en våt kärlekshistoria” med Louise Halvardsson & Badkaret Scenkonst, Göteborgs Dramatiska teater 2 september 2026. Gästspel under Gothenburg Firnge. Spelas även 3 september. Urpremiär i maj 2026.

Av och med: Louise Halvardsson och Badkaret Scenkonst (Sarah-Bo Åkergren och Hedda Braun).