Första kvartsfinalen mot Malmö Redhawks följde i stort sett samma spelmönster som den mellan lagen i någon av de sista grundserieomgångarna. Frölundas puckinnehav var gigantiskt. Malmös försvars- och målvaktsspel var stringent och samlat.

Oscar Alsenfelt rankas som en old schoolmålvakt, som har lärt butterflytekniken sent. Att det gör att hans kropp slits och att han behöver vila. Men att snart 31-årige Alsenfelt skulle vara old school kliar jag mig i huvudet åt. Vad jag ser är en målvakt som kombinerar upprättstående spel, något du ser mer och mer av i NHL, med positionssäkerhet och ett starkt spelsinne. Han hamnar sällan på rygg eller mage, som hans kollega i andra målet gör. Det gör att han kommer rätt mot pucken, läser spelet och sällan behöver chansa och om han blir överspelad är han ändå tillräckligt stark i sitt spel för att komma rätt.

Tuffare mot Malmös försvar och målvakt annars är det adjö för säsongen.

Foto: TOMMY HOLL

Frölunda säger sig ha receptet, det vill säga in med folk på mål och spel i sidled. Absolut. Jag säger inte emot. Men… gör det då.

Trafiken in mot mål har varit alldeles för dålig, samtidigt som Malmös försvar har varit stadigt. Enda misstaget gav Frölundas reducering vid ställningen 2–0, men i övrigt lät Malmö Frölunda jaga lägen och bjöd på puckinnehavet just för att laget kan lita på sin målvakt. Visst skulle man önska att 38 skott mot mål skulle resultera i mer än ett mål. Eller att pepprandet i slutändan skulle gnaga ned Malmös försvar. Men det är ju detta skåningarna föresatt sig. Dessutom är Oscar Alsenfelt van vid mycket skott. Hans spel i Leksand för några säsonger sedan var i stora dela briljant och han trivs med att ha och göra.

Så gnugga, spela tätt på honom och tvinga både honom och Malmös försvar till rörelse, få dem ur sin stabila rytm och sitt till att skjuta högt, nära stolpe/ribba. Annars lär den här säsongen ta slut innan slutspelet börjat.