Teater:

UNDERGÅNGEN

I lokalen, granne med Ölstugan Tullen i Gamlestaden, möter man ”Undergången”. En skoningslös pjäs om världens slut. Självklart kan man fördriva en kväll i november eller december mer sorglöst än så. Men Teater Nu bjuder in till en uppfodrande dramatik, som är närgången och skrämmande, som vore den i ”Mad Max”-filmernas kusliga skugga dit ingen vill nå.

Vi i publiken blir snart en del av föreställningen när ficklampor delas ut till några av oss och ett överlevnadskit – ett plåster! – till samtliga. Det är en lokal skalad av in på bara betongen. Avloppsrören är blottade. Lägenheterna ovanför avslöjar någons toalettbesök, en diskmaskin som sköljer ut vatten, en dusch… Verkligheten är ständigt närvarande, men tjänar bara som ett soundtrack om livet utanför det som utspelas framför våra ögon, en verklighet som i sin tur egentligen utspelas framför våra ögon.

Skådespelarna Karin Lycke (Baffy), Matilda Bördin (Jane) och Carl-Markus Wickström (Cowdy) är överlevare i en värld som är på väg att gå under. Tillsammans vill de vara starka. Vi får vara med på nåder, den korta stund som så krävs, innan vi ska masa oss vidare för våra egna öden.

Var och en av Baffy, Jane och Cowdy bär på sina livserfarenheter i detta ödelandet som har uppstått. Om barnen pratar man inte, men barnen är som spöken, ständigt närvarande. Lika lite som livet innan på det personliga planet.

Desperat försöker trion minnas det triviala; midsommar, jul, snapsvisor… Men minnet räcker inte till, eller är alltför starkt traumatiskt. Framför allt för Baffy, som med Karin Lyckes sköra styrka blir en nervig gestalt som har rykte om sig att vara en kallsinnig mördare med sitt svärd – om så krävs – men som hela tiden ligger nära en psykos. Matilda Bördins Jane är den rediga, starka, som klarar allt och bär sitt automatvapen som en erfaren soldat, men hon är också något av en berättare som bjuder in oss i publiken innan, under gång och mot slutet.

Cowdy i Carl-Markus Wickström är machomannen i en mjuk hatt och AC/DC-tischa (”Back in black”). Stora gester, rak rygg, beschäftig, men – visar det sig – med en mjuk själ och bakgrund.

”Undergången” är en dystopiskt filosofisk föreställning med rapp dialog och handling. Emellanåt lite för schablonartad i sina dystra karaktärer, repliker och stämningar. Men pjäsen bjuder oftare in till existentiella funderingar där både filosofen Schopenhauer och Strindberg citeras.

I ”Undergången” är man utlämnad i ett rum utan annan utväg än pjäsens slut. Utanför går livet sin gilla gång, med pjäsens tema vibrerande i en skrämmande, mörk bordunton.

”Undergången”, Teater Nu, Göteborg. Premiär 21 november 2025. Spelas till och med den 7 december. Denna recension baserad på föreställningen 28 november.

Manus och regi: Matilda Klamas.

Ljud- och ljusdesign: Viktoria Ottosson.

Skådespelare: Karin Lycke, Matilda Bördin och Carl-Markus Wickström.