Fullträff på Hagateatern

Teater:

DEN LILLA SVARTA

Underhållande och eftertänksam. ”Den lilla svarta” på Hagateatern är en dryg timmes stor underhållning, som också bjuder till reflekterande eftertanke. Foto: LINA IKSE

Låt mig vara tydlig. Titeln ”Den lilla svarta” är inte kopplat till Coco Chanels (1883–1971)snart hundraåriga Petite robe noire, den elegant avskalade klädstilen i svart för kvinnor till vårdad vardag som fest. Nej, det här är titeln på dramatikern Hanna Haags pjäs, som nu har haft sin urpremiär på intima Hagateatern.

Hanna Haag rör sig här med stil och finess i samma domäner som Sonja Åkesson, Kristina Lugn eller Lina Ekdahl. Finurliga, vardagsnära texter som filosoferar kring existentiella frågor – inte sällan utan humor.

På scen Ylva Nilsson, som den lilla svarta, och Helena Gezelius, den långa, trygga, utmanande röda. Hon som också, som musiker och sångare, sätter groove till föreställningen med finfin musik av Lotta Wenglén.

De kommer in som kontraster. Den ena alltså lång och röd, den andra kort och svart. Rymliga byxor och bylsig, stickliknande tröja på Helena Gezelius. En kroppsnära, fotvid klänning (med listiga hål mellan midja och ärmar) på Yla Nilsson. Båda i matchande turbaner, som kan vara en elegant koppling till danska, ikoniska författaren Suzanne Brøgger. Hon som med sina självbiografiska romaner om sex och frihetslängtan fördömt äktenskapet, men paradoxalt ändå ingått i ett (med Keld Zeruneith sedan 1991).

Jo, kostymdesigner Heiddi Saikkonen har definitivt satt sin signatur på karaktärerna. Det har hon också gjort de fem konkava speglarna och det röda scenrummet. Avskalat, stilrent och mycket effektivt för skådespelarna att jobba med och emot.

Det är Ylva Nilssons den lilla svarta som är i centrum. Helena Gezelius tjänar mycket som en sidekick, men är också så mycket mer. Motorn som startar Yla Nilsson med utmanande frågor, påstående och ifrågasättande. Musikern som briserar i en powerballad av Céline Dion (”It’s all coming back to me now”).

Men det är, under denna dryga timmen långa föreställningen, alltså fullt fokus på den lilla svarta. Och så Ylva Nilsson excellerar. Hon slukar texten, tuggar den, förvandlar varje bokstav, stavelse och mening till sin. Hon som rör sig från det lilla barnet där beröringen är så viktig för bekräftelse, för att sedan skickas ut på en resa från ung till vuxen. En färd där tryggheten förvandlas till tvivel och en undran vem man är och hur man ska vara i relation till andra. Hur man ska bli ihop med någon. Hur man som människa prövar sig fram, begår misstag, längtar, gör slut, blir svartsjuk för att längta igen.

Ja, ”Den lilla svarta” är på sätt och vis en anspråkslös pjäs om livet och livets skeenden i det lilla. Men med sin filosofiska touch blir den så mycket större. När även humorn är adderad till funderingarna fångar pjäsen så mycket mer.

Det här är i det lilla en stor fullträff på Hagateatern.

”Den lilla svarta”, Hagateatern, Göteborg. Premiär 3 oktober 2025. Spelas till och med 1 november.

Manus: Hanna Haag

Regissör: Sara Klingvall

Scenograf och kostymdesigner: Heidi Saikkonen

Maskdesigner: Anna Lilja och Miranda Kull Sandin

Komposition och arrangemang: Lotta Wenglén

Ljusdesign: Max Mitle

På scen: Ylva Nilsson (skådespelare) och Helena Gezelius (skådespelare & musiker)

Föreställningstekniker: Amanda Nord och Hanna Östergren Regiass och sufflör: Elsa Breitfeld Tafvelin

Skräddare: Frida Hallin

Snickare: Krister Nylander

Lämna en kommentar