Teater:
DJUPET
Som Bibelns skapelseberättelse börjar allt ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet. Och Gud sade: ‘Varde ljus’; och det vart ljus.” Men i Backa teaters uppsättning av nyskrivna pjäsen ”Djupet” (från åldrarna tio år och uppåt) dröjer man sig kvar i djupet. Där ibland det okända, det outforskade, med ett djur- och fiskliv som människor vet lite om, men som vi ändå påverkar med utsläpp och nedskräpning.
Inledningen står i en bjärt kontrast till barn som rusar runt fyllda av lek. Men deras fokus är beundransvärt när ljuset släcks och tystnaden och mörkret får tala. För djupt, djupt nere i våra oceaner härskar tystnaden – och mörkret.
Så släpps vi in till undervattensvärlden med olika slags havsdjur fantasifull kreerade med Katrin Linds masker och Lisa Berkert Wallards kostymer. Som vore skådespelarna hämtade från Jens S Jensens klassiska bilder från Hammarkullens 70-tal, men år senare. Jeans, hårdrock-tischor som smiter över mage och bröst, långt hår…
Inte en knyst hörs när ensemblen gör sin koreograferade rörelser. Det varar utmanande länge, men Backa teater vet hur man fångar sin unga publik och den blir snart belönad.
Snart börjar fiskarna prata. Förvrängda röster som om de endast in helium. Sedan brister det. För ”Djupet” bjuder också på mängder av musik. Sångnummer som framförs så att var och en får sin stund i det dunkla strålkastarljuset. Allt från Ringo Starrs bidrag ”Octopus’s Garden” från Beatles album ”Abbey Road” till Dios ”Holy diver” och Céline Dions paradnummer ”My heart will go on” från storfilmen ”Titanic”. Ja, också Gyllen Tiders ”Gå och fiska” i en houseversion och Billie Eilishs ”Ocean eyes”, med flera.
Det dröjer inte länge förrän publiken är på tårna. Allsången drar igång med taktfast handklapp och dans. Det blir en teaterfest med extra allt för unga och gamla.
Men ”Djupet” är ju så mycket mer än en pjäs kryddat med musik och sång, som vore det kalas. Under ytan ser man plastpåsar singla ner, ett oljefat ligger på botten, människorna kommer emellanåt ned med sina undervattensfarkoster med starka strålkastare som bländar skoningslös i mörkret.
Vad ska djuren med detta…?
Sista repliken lyder ”Kan vi inte bara få bli lämnade ifred” är tydlig. Men vi vet ju att så inte är fallet.
”Djupet” är paradoxalt nog en medryckande föreställning med en engagerad ensemble, som leker fram allvaret. Men jag kan också känna att allvaret i budskapet är för lättviktigt. Havet som för alla är en sådan självklarhet för bad, segling, transporter och fiske är hårt drabbat av människors nedskräpning och rovfiske. Tyvärr ligger djupet i vad som behöver sägas bara på ytan i föreställningen.
Kanske är det uppdraget för barnens pedagoger och lärare att ta ämnet vidare. Men jag skulle, å andra sidan, vilja ha fått bättre napp på plats. Det är ”Djupet” och havet värt.
”Djupet”, Backa teater, premiär 19 september 2025. Spelas till och med 10 december.
Regi: Najda Hjorton.
Manus: En kollektivs skapad föreställning efter en idé av Nadja Hjorton och Lisa Berkert Wallard.
Scenografi och kostymdesign: Lisa Berkert Wallard.
Maskdesign: Katrin Lind.
Ljusdesign: Bella Oldenqvist.
Ljuddesign: Jesper Lindell.
Musikarrangemang: Backa teaters musiker.
På scen: Marta Andersson-Larson, Tuva Börgö, Daniel Ekborg (också musiker: gitarr och piano), Ylva Gallon, Alexander Gustavsson, Jonas Redig (också musiker: bas), Julia Scahhauer (också musiker: trummor och fiol) och Kjell Wilhelmsen.
Låtlista:
- The blue planet (Hans Zimmer, Jacob Shea, David Fleming)
- Octopus’s Garden (Beatles)
- Andas in andas ut (Thomas Stenström)
- Genom eld & vatten (Sarek)
- Holy diver (Dio)
- Drunken sailor (traditionell)
- My heart will go on (Céline Dion)
- Gå & fiska! (Gyllene Tider)
- Ocean eyes (Billie Eilish)
kaimartinblog 