Show:
A SHOW LARGER THAN LIFE
!!!
Rondo, Göteborg.
Publik: Utsålt.
Bäst: Balladerna har riktigt hög kvalitet.
Sämst: 42-årige David Lindgren i hiphopstass känns lite lökigt.
Fråga: Hur mycket kan man krama ur pojkbanden…?
Hösten 1991 i Scandinavium. New Kids On The Block spelar. Ett i raden av pojkband som skapar hysteri hos sina unga fans. Det är utsålt. En ung kvinna har skrivit på en skylt ”Donny, take my virginity!”. Hur det gick med den saken vet jag inte, men hon fick träffa bandet efteråt. Det är drygt 30 år sedan. Nya pojkband har kommit sedan dess: Westlife, ‘Nsync, Take That, Backstreet Boys, One Direction. Artister från grupperna har haft den puerila karriären som en språngbräda för sina solosatsningar, som för Justin Timberlake, Robbie Williams och Harry Styles har lett rätt upp bland stjärnorna.
När ”A show larger than life” (titeln hämtad från Backstreet Boys låt ”Larger than life”), initierad av mästerproducenten Mikael Gordon Solfors, nu når Göteborg och Rondo är det resultatet av fingertoppskänsla. Showen hade premiär för ett år sedan i Stockholm och landar som ett trimmat paket laddat med fyrverkeri och pojkbandsgodis på den göteborgska krogscenen.
Ingenting kan gå fel. Gör det inte heller. Det är högt tempo från start med David Lindgren, Boris René Lumbana, Greg Kurtiz, Kenny Lantz och Marco Wihlborg i fokus. Sång, dans, hits! Till detta ett band, lett av kapellmästare Kristian Kraftling, som är tajt, explosivt, svängigt och följsamt.
Vi får en resa som heter duga. Kanske med störst fokus på banden från 90-talet, med en hyllning till svenska Cheiron-gänget med Denniz Pop och Max Martin i spetsen, men också Motown-eran med låtar från Temptations och Jackson Fives repertoarer. Killarna dansar och sjunger så att svetten lackar. Det är intensivt, innerligt och med hjärtat. Lägg till en ljusshow som bitvis tar andan ur en, så blir det både ögon- och örongodis.
Visst, originalen når de inte upp till. Men framför allt Boris René Lumbana och Greg Kurtiz kan sjunga med bredd och lyster. David Lindgren är klippan mycket lutar sig mot. Han är en showräv som behövs och är mångt och mycket ett slags konferencier genom kvällen. Ur orkestern kliver Erik Segerstedt, hämtad från Uddevallas kommunala musikklasser, och visar vilken stjärna han är både gällande sång och de instrument han trakterar. Gitarristen Mathilda Fritzell spelar så det formligen ryker om henne.
Publiken är snart på tårna. Både vad det gäller att dansa och sjunga med.
Jo, pojkbanden genom åren griper fortfarande tag. Med eller utan förlorade oskulder.
”A show larger than life”, Rondo, Göteborg. Premiär 13 september 2024. Spelas till och med 21 december.
Regissör: Roine Söderlundh.
Koreograf: Kenny Lantz.
Manus/text: Lasse Karlsson, Roine Söderlundh och David Lindgren.
Musikarrangör: Kristian Kraftling.
Scenograf/ljusdesign: Jimmy Thorén.
Ljuddesign: Alexander Alexandersson.
Stylist/kostymdesign: Christopher Bergström.
Makeup/hårdesign: Kattis Trollregn.
Ensemble: David Lindgren, Boris René Lumbana, Greg Kurtiz, Kenny Lantz, Marco Wihlborg samt, inhopp dansare, Alexandro Duchén.
Band: Kristian Krafting (kapellmästare, keyboard och sång), Mathilda Fritzell (gitarr, fiol och sång), Shirin Siavashi (gitarr och sång), Kalle Persson (trummor och sång), Mattias Andréasson (bas och sång) och Erik Segerstedt (keyboard, dragspel, gitarr och sång).
Låtordning:
- Intro
- Larger than life/Everybody/No strings attached/Get down/Step by step/Relight my fire
- When you’re looking like that
- Gone
- Everybody get out/I love rock’n’roll/House of love/Ice ice baby/You got it right (the right stuff/Ice ice baby/U can’t touch this/Steal your girl
- Shape of my heart
- Go back in time/Get ready/Picture of you/My girl
- The call
- Bang bang/Toxic/Whoops I did it again
- I make love to you/I’ll never break your heart/End of the road
- It’s gonna be me
- Dynamite/I want you back/Dynamite/Can you feel it
- Back for good
- Feel
- I want it that way
- Tearin’ up my heart/Bye bye/Larger than life (extranummer)
kaimartinblog 