Jag har varit prenumerant av GP sedan jag fick tillsvidareanställning på GT i februaris början 1981. Det har varit en lång resa, upp och ned, fram och tillbaka. Ibland ett slags hatkärlek, emellanåt underhållning, men oftast en krass bruksprodukt.

Jag älskar att läsa tidningen på morgonen. Till frukosten, innan jobbet, på helgen då tiden är mer utsträckt.

Men nu gör jag slut. Jag har tröttnat.

Det är en relation som inte är så ömsint från den ena parten (läs GP) och som med tiden kommit att svida i plånboken. Kommunikationen från tidningen har varit ringa. Vid en tidigare prishöjning av prenumerationen hörde jag ingenting förrän det rasslade till ljudlöst i kassaskrinet. Vid årsskiftet höjdes priset från 599 kronor till 699.

2021 skrev jag i bloggen: ”I slutet av december 2018 betalade jag 374 kronor efter att ha förhandlat fram detta pris några månader tidigare Rimligt, kanske, att man senare – utan ett ord – höjde priset till 415 kronor när vi via autogiro gjorde första betalningen i januari 2019. Det dröjde heller inte länge förrän priset plötsligt tickade upp till 449 kronor. På några månader alltså en stegring med 75 kronor.”

Nu har tidningen aviserat ytterligare en höjning. Detta till ackompanjemang av en artikel publicerad 20 augusti, alltså bara för några dagar sedan, där Stampen Media (som äger GP) redovisar en vinst på 26 miljoner andra kvartalet 2024! I ett mejl i veckan fick jag beskedet: ”På Göteborgs-Posten arbetar vi ständigt med att vässa vår journalistik och utveckla våra digitala kanaler för att du ska kunna ta del av de senaste nyheterna dygnet runt. Från 1 oktober 2024 kommer vi justera prenumerationspriserna. Detta för att kunna fortsätta leverera riktig journalistik som gör skillnad. Ditt förtroende betyder mycket för oss och vi hoppas få det även framöver. För dig som betalar med kort eller autogiro innebär detta att för prenumerationsperioden som startar efter 1 oktober och framåt så får du ett nytt pris. De nya priserna hittas här.”

Nej, ni behöver inte klicka på länken. Priset har från årsskiftet skärpts till 739 kronor.

Till saken hör att ironiskt nog läste jag det först i papperstidningen via helsidesannonser (utan att det där stod vad priset skulle bli).

Ironiskt? Ja, för för oss med så kallad komplett prenumeration (digitalt och print) har servicen succesivt försämrats.

Det där med att ”vässa vår journalistik” är bara nys. I print får man läsa gamla texter och jag menar inte nyheter. Reportage som rimligen borde komma trogna prenumeranter till godo skulle ju med fördel publiceras först i print sedan på den stora stora world wide webben.

Nu presenteras, exempelvis, den underhållande Kristian Wedel på gp.se på måndagar, men i print på onsdagar. Reportage som tidningen bjuder till läsning på webben kommer dagar, ibland veckor och till och med månader senare i print. Det är ju oförskämt.

GP har lämnat sin papperstidning i papperskorgen, lämnad åt sitt öde, men till ett dyrt pris för sina prenumeranter och annonsörer.

Lägg till att appen är usel, långsam och inte funktionsduglig. Det är helt enkelt inte rimligt att ständigt mötas av nya prishöjningar för en produkt som sakta blir sämre med texter som är fylld av märkliga korrektur- och faktafel eftersom redaktörerna, som är ansvariga, inte har tid att gå igenom dem. Så sorry: Jag checkar ut.

Tack för den här tiden. Drygt 43 år har gått fort.