Konsert:
BO KASPERS ORKESTER
!!!
Villa Belparc, Göteborg.
Publik: 800 (utsålt).
Bäst: Intimiteten tillsammans med spelskickligheten.
Sämst: Bandet hade gärna fått spela mer.
Fråga: 33 år tillsammans – hur många fler har bandet i sig…?
Det är klart att jag kan lägga mig på schäslongen för en psykoanalys om varför jag trivs i Bo Kaspers Orkesters sällskap. Varför musiken slår an en klang hos mig, som jag uppskattar. Skickligheten i framförandet. Låtarnas tilltal. Lekfullheten. Svänget. Bo Sundströms förmåga att skapa intimitet med publiken, som vore han en underhållande toastmaster på en fest vi sent ska glömma.
Kanske är det min barndom vi ska gräva i. Den som gav musik från svensk jazztradition, underhållningsmusik från allt från Monica Zetterlund till Cornelis Vreeswijk, vistraditionen med Olle Adolphson och Mats Paulson till hela popvågen med Beatles bredd och kunnande.
Jag vet inte. Men kanske ändå.
Med Bo Kaspers Orkester har jag sällan, för att säga aldrig, tråkigt.
Ja, det finns ständigt något bekvämt och vant med deras konserter. Det är aldrig att det skaver. Men å andra sidan är bandet efter 33 år oändligt trygga på scen samtidigt som de vill utmana varandra mot nya låtar, stordåd och musikaliska lösningar. På scen är spelglädjen påtaglig och spiller över scenkanten ut till publiken. Det svänger, det är lekfullt och innerligt.
Låtlistan bjuder på bekant och lite udda. Jag kan exempelvis inte påminna mig om att ha hört ”Pianot” live förut, låten från albumet ”Redo att gå sönder” från 2015. Lika ogenerat som från konserten i januari på Lorensbergsteatern (läs recension här!) bjuder de upp och in till musik från senast albumet ”Landet vi ärvde” (2023). Samtidigt spänner bandet friskt över en repertoar från, hart när, då allt startade för 33 år sedan till nu. Det är en imponerande bredd bandet visar upp utan för att sekund förlora sin identitet.
De varvar den ovan nämnda svenska traditionen med pop, cajun och den kubanska musikvågen som kom för snart 30 år sedan med Buena Vista Social Club i spetsen. En stil som Bo Kaspers Orkester med lätthet, nyfikenhet och skicklighet anammade, som med ”Undantag”. ”Puss” görs med en intensitet och förtjusning, som charmar. Slutet med ”Allt ljus på mig” är med så hög fart att allt håller på att välta. Men när extranumren inleds med ”En sländas andetag” tar man ned allt, kontrollerat för att visa att man har greppet.
Solisterna John-Erik Bentlöv, trumpet, och Björn Jansson, saxofon, får briljera. Gitarristen Robert Östlund är delikat i Bo Kaspers Orkesters ständiga transformationer. Slagverkaren Niklas Gabrielsson adderar ett sväng som gör grundgroovet rikare. Ida Sandlund utsökt i sin roll som körsångerska och pianist. Och hon, som inte spelat bas mer än i några år, får komplettera riffet i ”Samma bil” – en roll som Bo Sundström annars har haft. Kul!
Bo Sundström, sång, gitarr och munspel, Mats Schubert, klaviatur och dragspel, Fredrik Dahl, trummor, slagverk och sång, och Michael Malmgren, bas och kontrabas, håller fortfarande sitt grepp om mig. Tack, jag trivs med det.
Det behövs ingen psykoanalys för att begripa det.
Låtlista, Villa Belparc, Göteborg 2 augusti 2024:
- Semester
- Cirkus
- Indre byn
- Landet vi ärvde
- När du landat
- Man kan undra hur dom sover
- Ett & noll
- Jag må han leva (allsång tillägnad ljudtekniker Fredrik Martinsson, som fyllde år)
- Vi kommer aldrig att dö
- Gott att vara
- Tack (duett mellan Bo Sundström och trummisen Fredrik Dahl)
- Undantag
- Pianot
- Puss
- Det rullar på
- Allt ljus på mig
- Håll dig till den du har/Sånt är livet
- En sländas andetag (extranummer)
- Samma bil (extranummer)
- Så enkelt/Que sera sera (extranummer)
- Världens bästa band (extra extranummer)
Bo Kaspers Orkester: Bo Sundström, sång, gitarr och munspel, Mats Schubert, klaviatur och dragspel, Fredrik Dahl, trummor, slagverk och sång, och Michael Malmgren, bas och kontrabas, samt gästande John-Erik Bentlöv, trumpet, Björn Jansson, saxofon, Robert Östlund, gitarr, Niklas Gabrielsson, slagverk och sång, och Ida Sandlund, piano, bas och sång.
kaimartinblog 
En kommentar