Konsert

MAIA HIRASAWA

!!!!

Förtjusande. Maia Hirasawa bjuder på glädje och värme. Foto: KAI MARTIN

Taubescenen, Liseberg.

Publik: 600.

Bäst: Men vilken fantastisk orkester som bjuder på så mycket, ändå bara tre på scen.

Sämst: Jag vill alltid höra ”Star again”, men…

Fråga: Kommer hon fortsätta göra låtar på svenska?

När hon kom med sin debut ”Though, I’m just me” för tio år sedan konkurrerade hon om uppmärksamheten med kvinnan som nu är min fru. Nja, inte på det viset, förstås. Men jag var oerhört förtjust i denna hennes första soloplatta, ett slags kärlek som höll i sig över andra albumet ”GbgvsSTHLM” 2010.

Det blev några konserter som satta mitt hjärta i brand. Men elden falnade och det var inte mer med det.

Visst lyssnade jag på albumet ”What I saw” (2013) med reflektioner från Maia Hirasawas upplevelser i Japan då jordbävningen skakade om på så många sätt 2011. Inte minst själsligt. Men där jag borde ha blivit berörd fick jag aldrig känslan.

Bjuder värme. Maia Hirasawa och hennes medmusiker bjuder värme. Foto: KAI MARTIN

Så kom höstens platta ”Vacker och ful” där hon kommer ut med svenska texter och plötsligt är jag där igen. Förtjust, förälskad i låtarna, i rösten…

Klart jag inte vill missa tillfället med en konsert på Taubescenen.

Omständigheterna är de bästa och kvällen kommer också bli alldeles fantastisk.

Temperament. Musiken är både intensiv och intim. Foto: KAI MARTIN

Maia Hirasawa ackompanjeras av Ida Lindberg, klaviatur och kör, och Julia Ivansson, trummor och sång. Med fina, fjäderlätta och väl drivna arrangemang och snygga stämmor och körer växer låtarna.

Jo, det handlar främst om musik från nya albumet. Men som traditionen på Liseberg är för henne blir det också en helt ny låt. Nervöst, förstås. ”Det är som det är” må vara på ”babystadiet”, som Maia Hirasawa kallar det, men hon vågar och bjuder in låten i publikens öppna famn. Snyggt.

Hon spelar också sin tolkning av Anne Linnets ”Tusind stykker”, med Björn Afzelius svenska text, och framför allt the Arks melodifestivalvinnare ”The worrying kind”, som hon definitivt gör till sin. Och förstås ”And I found this boy”, som hon avslöjar handlar om ett turnéäventyr vid tiden som musiker i Hello Saferide.

Innerlig. Maia Hirasawa har blivit tryggare och mer öppen på scen. Foto: KAI MARTIN

Ja, det är en tryggare och öppnare Maia Hirasawa jag ser och det klär henne och musiken. Och det går ju inte att värja sig för hennes presentation av avslutande ”Gothenburg”. Hon har klätt den i svensk text och heter nu ”Göteborg”. Hon berättar om bakgrunden till låten, om mannen som drog henne till staden hon kommit att hata. Men att kärleken vann och så också motståndet mot Göteborg. Han har blivit hennes man och de har två barn tillsammans. Vackert! Fast han fick lämna Göteborg för Stockholm.