Giganternas kamp fortsätter

Att följa semifinalserien i NHL, jakten mot Stanley Cup, är en kittlande upplevelse.

Jag väljer, det erkänner jag, att inte häcka framför teven direktsänt utan sätter mig efter frukost och får känslan några timmar efter att allt är avgjort.

Jo, jag undviker att läsa någon som helst rapportering för att intrycket ska vara fräscht och förutom en gång, då Viasat lyckas stoppa sändningen och la in en bild på nattens resultat, har det gått bra.

Det är, förstås, ett rafflande drama jag får bevittna, oavsett om det handlar om New York Rangers–Tampa Lightnings eller Chicago Blackhawks–Anaheim Ducks.

För mig är förstås målvaktsspelet det jag mest tjusas av, så har det varit sedan jag bevittnade min första tevesända match 1963 mellan Sverige och Norge.

KaiKeeper.jpg.exporting

Er förtroligen, några mil och divisioner från NHL. Foto: ZEBA PEDERSEN LÖWEN-ÅBERG

I NHL är tempot enormt uppskruvat, så intensivt att jag tror att vi har svårt att begripa vilka bravader målvakterna egentligen gör gång efter annan. Närkampsspelet är dessutom ett annat än i SHL, målvakterna får ta extremt mycket stryk trots att de skyddas väl av sina försvarare. Men samtliga lag i slutspelet vet vikten av att skymma och med en eller två spelar som bildar en mur precis utanför målgården är det sannerligen en gåta att de här målvakterna lyckas fokusera på pucken.

Det pratas mycket om att butterflytekniken har skapat en robotskola, där målvakternas profil suddas ut till förmån för något som handlar om att göra sig stor, täcka skott och stå mycket på knä. Men där finns det inte mycket sanning, om ni frågar mig.

Jag har kikat på de fyra målvakterna som försvarar sina lag och alla har de sin speciella stil, sitt eget uttryck… ja, så som det alltid har varit för dem som valt målvaktsposten.

Chicago Blackhawks Corey Crawford – 188 cm/94 kg, 30 år, vänsterplock

Han var med när Chicago vann Stanley Cup 2013. Gjorde sin NHL-debut 2005 för Chicago, men lyckades inte övertyga de första säsongerna. Först 2011 blev han etablerad, men också ständigt ifrågasatt. I inledningen av årets slutspel släppte han nio mål på två matcher mot Nashville; det räckte för att ledningen valde nykomlingen Scott Darling mellan stolparna. I sista matchen mot Nashville blev rollerna de ombytta, Crawford kom in efter att Darling släppt till för lätt, höll nollan och tog sitt lag vidare mot Minnesota. Han har hållit sin plats sedan dess.

Han är en spektakulär målvakt med stora gester. Det gör att han kan överraska sina motståndare med så kallade omöjliga räddningar, för det är en målvakt som sällan ger upp chansen att nå pucken. Men yvigheten gör också att han lätt hamnar ur position, vilket motståndarna gärna utnyttjar.

Har blandat och gett och det är inte utan att jag sätter hjärtat i halsgropen när jag ser honom. Men det är också fantastiskt att se honom göra inspirerande teveräddningar.

Hans Chicago ligger under med 2–3 i matcher efter att vackert hämtat upp ett 0-3-underläge senast och klarat matchen till en förlängning, där Anaheim inte behövde många minuter på sig för att avgöra.

Match 1 – 1–4, skott 26, räddningar 23, räddningsprocent 88,5

Match 2 – 3–2 (i tredje övertidsperioden), skott 62, räddningar 60, räddningsprocent 96,8

Match 3 – 1–2, skott 27, räddningar 25, räddningsprocent 92,6

Match 4 – 5–4 (i andra övertidsperioden), skott 51, räddningar 47, räddningsprocent 92,2

Match 5 – 4–5 (i första övertidsperioden), skott 28, räddningar 28, räddningsprocent 82,1

Anaheim Ducks Frederik Andersen – 190 cm/107 kg, 25 år, vänsterplock

När Frederik Andersen spelade i Frölunda fanns det experter som tvivlade på hans förmåga. Inte jag. Han hade spelat med stabilitet och styrka VM 2011 och visade med sin storlek att han var en talang att räkna med inför säsongen 2011/12. Visst, han var dåligt tränad, hade en hel del kilo för mycket, men visade vilja att få bukt på det och Frölunda var bara ett steg i karriären för den Herlevfödde danske landslagskeepern.

Att han tidigare i karriären slarvat med kost och rätt träning gav också på handen att han inte blev den succé i slutspelet med Frölunda, som seriespelet lovat. Han orkade helt enkelt inte prestera fullt ut.

2012 drog han till Staterna, året efter gjorde han sin NHL-debut och han har utvecklat sitt kloka, coola målvaktspel sedan dess. Hans stil är bedräglig, för han är mån om att positionera sig mer än de flesta och lite på detta, det gör att hans spel verkar stillastående, men Frederik Andersen kan vara nog så alert när det så krävs.

Under slutspelet har han varit Anaheims förstaval och har tagit utmaningen med den äran. Men i senaste matchen visade han på risken med att inte vara van vid det tuffa omständigheterna som ett slutspel innebär. Jonathan Toews kvitteringspuck nedanför förlängda mållinjen med 42 sekunder kvar av ordinarie speltid var en missräkning. Andersen räknade inte med skott, var inte tillräckligt samlad vid sin högerstolpe, utan släppte in pucken via sin vänsterskridsko. Lyckligtvis tog det inte många minuter in på förlängningen innan hans Anaheim kunde avgöra.

Noterbart är att det lugn som Frederik Andersen spelar med inte är medfött. I ungdomen rök flera klubbor när det gick honom emot. Men med mental träning har han byggt upp detta sitt lugn, som också blivit vinnande.

Match 1 – 4–1, skott 33, räddningar 32, räddningsprocent 97,0

Match 2 – 2–3, skott 56, räddningar 53, räddningsprocent 94,6

Match 3 – 2–1, skott 28, räddningar 27, räddningsprocent 96,4

Match 4 – 4–5, skott 40, räddningar 35, räddningsprocent 87,5

Match 5 – 5–4, skott 28, räddning 24, räddningsprocent 85,7

UnknownNew York Rangers Henrik Lundqvist – 185 cm/88 kg, 32 år – vänsterplock

Drömscenariot hade förstås varit ett möte mellan de två ex-Frölundaiterna Frederik Anderssons Anaheim och Henke Lundqvists Rangers – Los Angeles mot New York, väst mot öst, precis som förra året.

Rangers har i år, andra året med förre Vancouvertränaren Alain Vigneault nära nog lyckats med bedriften att ta sig till final. Senaste matchen krossade laget med ifrågasatte Henke Lundqvist sina motståndare Tampa Lightnings, en viktig match som kvitterade matchserien och nu avgörs den i Madison Square Garden fredag natt.

Jag tycker att laget har snubblat sig fram till semifinalen och vidare i den. Insatserna har varit ojämna, men ett slags obändig vilja har tagit laget vidare när det sett som mest krisartat ut.

Ja, Henke Lundqvist har varit ifrågsatt. Men så vitt jag har sett har han varit en avgörande spelare, som räddat sitt lag förfärande många gånger. Där Lightnings försvar spelat uppoffrande och täckt skott har Rangers inte spelat ett lika hängivet försvarspel. Det har lämnat Henke Lundqvist i många svåra lägen, som han oftast klarar av.

Hans spelstil är på samma gång positionerande och explosiv. Han är trygg i sitt spelsätt, men också hänsynslös i att utmana sina motståndare. Han är extrem på att söka upp pucken, välja när han ska blockera eller skapa snabba, spelvändande returer. Sedan flytten till Nordamerika för tio år sedan har han utvecklat sin spelstil och står upp väsentligt mycket mer än sina kollegor i slutspelet. Han är urstark i kroppen, blixtsnabb i sina förflyttningar och smidig (det är självklart de andra också), vilket krävs med den spelstilen han har.

Förra året tappade han fokus när Los Angeles Kings gick hårt åt honom. I år verkar det som han snabbare skakar av sig det. Och en sak är säker, räkna aldrig ut Henrik Lundqvist; efter kritiken och sin egen självrannsakan kom han tillbaka och avgjorde match sex till Rangers fördel och kunde se sin kollega på andra sidan bli utbytt.

Match 1 – 2–1, skott 24, räddningar 23, räddningsprocent 95,8

Match 2 – 2–6, skott 26, räddningar 20, räddningsprocent 76,9

Match 3 – 5–6 (i första övertidsperioden), skott 40, räddningar 35, räddningsprocent 85,0

Match 4 – 5–1, skott 39, räddningar 38, räddningsprocent 97,4

Match 5 – 0–2, skott 22, räddningar 20, räddningsprocent 90,9

Match 6 – 7–3, skott 39, räddningar 36, räddningsprocent 92,3

Tampa Lightnings Ben Bishop – 201 cm/98 kg, 28 år, plockar vänster

Slutspelets rese med sin längd, men också mycket tack vare sin spelstil. Atletisk och snabb, har en förmåga att utnyttja sin storlek, men kan också brista i tålamod. Det är där motståndarna försöka hitta luckorna.

Han begick sin NHL-debut för St Louis Blues 2008, men där blev det blott ett fåtal matcher, precis som i Ottawa, nästa NHL-klubb som han gick till. Först i Tampa Lightnings, som han kom till 2012 har han etablerat sig. Han gör nu sitt första slutspel och övertygar oftast. Är den enda målvakten hittills i semifinalspelet som hållit nollan.

Men han har också gått från succé till, närmast, fiasko; i senaste matchen blev han utbytt efter att ha släppt fem mål bakom sig på mindre än två perioder.

Spelar med lugn och är placeringssäker, duktig med klubban och snabb med sin plockhandske. Men när väl Rangers fick hål på honom raserade Tampas försvarsspel oroväckande snabbt.

När nu avgörande matchen spelas fredag natt är det dags för den definitiva utmaning; klarar han den…?

Match 1 – 1–2, skott 30, räddningar 28, räddningsprocent 93,3

Match 2 – 6–2, skott 37, räddningar 25, räddningsprocent 94,6

Match 3 – 6–5, skott 28, räddningar 23, räddningsprocent 82,1

Match 4 – 1–5, skott 24, räddningar 19, räddningsprocent 79,2

Match 5 – 2–0, skott 26, räddningar 26, räddningsprocent 100

Match 6 – 3–7, skott 26, räddningar 21, räddningsprocent 80,8 (utbytt efter 47,14 spelade minuter)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s