Revy:

SKRATTEHÖJNING

!!!!

Skrattfest. Årets Mölndalsrevy är en höjdare. Foto: KAI MARTIN

Möllan, Mölndal.

Publik.: Nästan fullt.

Bäst: Strejken för klimakteriehotet.

Sämst: Några underliga longörer i andra akten.

Fråga: Är Manda Strid Bomander redan årets revyfynd…?

Jag hyser den största beundran för Mölndalsrevyn och ensemble som kämpat med att roa sedan 1974. Under året skrivs det för att innan jul och över helgerna repeteras. Allt för att underhålla en kräsen publik, som matas med underhållning via inte bara tv och radio utan också diverse strömningstjänster. Allt som gör att inte en människa behöver lyfta ändan ur vagnen eller från soffan hemmavid.

Det är synd. För 2020 års Möldalsrevy bjuder på en god portion humor – och eftertänksamhet – som den late annars missar helt.

Jag har under ett par år inte varit helt överens om kvaliteten på revyn. Inte heller på den ramberättelse som varit den röda tråd som numren – och ensemblen – har kunnat förhålla sig till. Kanske för att fastklamradet vid Mölndal helt enkelt blivit en hämsko då det inte händer så mycket i kommunen, att det förtjänar en hedersplats i en årsrevy.  Men årets regissörer Kent Vickell och Daniel Pawholm har denna gången lyckats väl. Placeringen är Mölndals kommunhus, rekvisita och scenografi är klädsamt sparsam, i besparingsivern tjänar reception och orkesterdike samma utrymme. Som om det inte räcker med det läggs allt mer uppdrag på den flitiga receptionisten Susanna Rondell, spelad av fyndet Manda Strid Bomander. Det blir lokalhumor med slagkraft, där allt från slängar till kommunens egna politiker – där Henrik Nyström gör ett elakt porträtt av  och deras utspel till höjd nationell blick hela vägen till Sölvesborg.

Alla ska med. Till och med Dalai Lama får utrymme i Mölndalsrevyn. Foto: KAI MARTIN

”Skrattehöjning” är en fröjd i den flödande första akten. ”Min mamma jobbar inte här” må vara en återanvändning från Teater Bauers revy ”Vanligt folk” för två år sedan. Men manusförfattare Håkan Johnsson snillrika humor tål att upprepas. Hans ”Missnöjespolitikern” med Elisabeth Peterson – rutinerat begåvad nykomling – som lokaljournalist mot Magnus Lindholms (nykomling men från Per Anderssons roande krets Teater Cyklon) slipade missnöjespolitiker som inte tillåter sig att glädjas över de nya, positiva opinionssiffrorna.

Revyrävarna Karin Mickelbo och Lena Gustafsson är i praktslag i nummer efter nummer. Ja, hela ensemblen är på strålande humör i en stort sett tempofylld och underhållande revy. Till det snillrika nummer och kupletter som höjer stämningen.

Strålande. Manda Strid Bomander är ett fynd. Foto: KAI MARTIN

Men mest i fokus är Manda Strid Bomander. Med tajming, mimik, musikalkraft i rösten och klipp i steget drar hon med sig Mölndalsrevyn i en av de bästa uppsättningarna på många år. Håll hårt i henne till nästa år.

Mölndalsrevyn: Skrattehöjning (premiär 5 januari 2020).

I rollerna: Manda Strid Bomander, Anton Nordin, Lena Gustafsson, Karin Mickelbo, Magnus Lindholm, Henrik Nyström, Elisabeth Petersson och Sara Sanzén.

Regi och producenter: Kent Vickell och Daniel Pawholm.

Koreograf: Emelie Hag Sandelius.

Kostym: Doris Kjær.

Orkester: Staffan Andersson, Janschie Börjesson, Simon Jansson och Bengt Holm.